Morgonlek


Fullt ös medvetslös! Såhär ser de flesta av våra morgnar ut nu för tiden, med lek på överkastet som tar upp halva vardagsrumsgolvet samtidigt som vi försöker få i oss lite frukost. Innan jag blev förälder fantiserade jag om att bara ha fina leksaker i typ trä….moahahah. Det mesta vi har är i skrikiga färger och med diverse kuliga ljudeffekter. Men det är ju det som går hem! Det roligaste just nu är att DJ:a på denna grej som egentligen hör till en lära gå-stol.


Den spelar upp småbitar av kända sånger i en härligt skrikig ton. Lilly har fattat grejen med sångknapparna och kan ligga och trycka och byta låt om och om igen. Det blir lika konstiga musikstycken som på under bron en lördagsnatt kl 02. Vem behöver gå ut ens??? Jag är också ungefär lika groggy som en kan tänkas vara då också. Märta, som sover närmast mig på nätterna pga ammar, har de senaste veckorna börjar sparka, kasta sig runt och stånka något förfärligt ungefär hela nätterna. Hon blir liksom helt svettig av hur hon håller på :'( jag tycker så synd om henne. Jag vet inte vad det är men det är ju uppenbarligen något som stör henne. Tråkigt för henne och tråkigt för mig för jag sover extremt dåligt när hon hpller på och fäkta omkring. Så kaffe är en nödvändighet!


Uhh så trött. Idag väntar ett besök hos en pratmänniska (vet ej hennes yrkestitel..kanske samtalsterapeut??) för hela familjen och mathandling i Farsta och sen bara vila så gott det går för föräldragänget och härja så gott det går för bebisgänget. 

På äventyr 

Idag har jag fått en mycket välbehövlig paus från hemmet och livet med Märtan och lillen. Först var jag ju hos en fysioterapeut (skrev kanske sjukgymnast förut men vad jag förstår har det ändrats till fysioterapeut?) och kollade igenom min kropp. Min magmuskeldelning har gått tillbaka helt (tjohoooo), jag fick klartecken att rida igen (förra veckan red jag lite fuskigt utan att ha fått ett go) och jag fick en massa övningar jag ska göra för att stärka upp och sträcka ut. Hon som jag gick till var specialiserad på kvinnokroppen under och efter förlossning, så HIMLA bra att ha ngn som har spetskompetens inom detta område. Hon hette Mia och är på dalens rehab (tror jag det hette) om ngn är i samma sits som jag. Nu ska jag bara se till att göra övningarna. Har ju en tendens att ”glömma” sånt :——-))))) men jag vill vill vill ju bli stark och få bort det onda! 

Sen efter en liten paus hemma åkte jag tunnelbanan och pendeltåget till en liten stuga på en tomt och var med i en podcast. Det var svårt för jag tycker att jag är alldeles för snackig och har svårt att hålla tråden, men det blir säkert bra ändå tror jag. Ni får fri lejd att gissa vilken pod och så hojtar jag till när den kommer upp! Jag saknar verkligen våra poddar alltså, det är så terapeutiskt at sitta och prata en timma utan att fippla med mobilen och liknande. Nu är jag hemma igen men ska ju snart iväg igen, och denna gång till stallet och rida. En sån bra pausdag och skönt att få vara lite mig själv bara. Det behövs efter en kämpig vecka. 

Eftersom jag är en sån bloggare in i ryggmärgen så har jag såklart dokumenterat dagen till er……………….eheheh. Detta är den enda bild jag tagit….

:—–))))) kan tilläggas att bilden togs av misstag. True blogger since 86.

Det där med bloggningen…

….gick sådär va?? Det är SÅ fullt upp hela dagarna nuförtiden på ett sätt jag inte fattade att det skulle bli. Alltså det går i ett, hela tiden. Kan också ha att göra med att vi inte har några direkta rutiner som sitter som vi kan luta oss tillbaka på. Dagarna kan se helt olika ut, utan att jg eller toMas gör något annorlunda eller nytt. Jag önskar att vi hade mer förutsägbarhet i dagarna. Då hade det varit lättare att hitta tid till andra saker, typ som att blogga. Nu känns det som ett enda långt mata, söva och mata igen och försöka söva igen. Märtan och lillen är inte superpeppade på det här med sömnen kan jag berätta för er. Det är DET TRÅKIGASTE SOM FINNS att somna helt uppenbart, så de kämpar mot de klippande ögonlocken. Och samtidigt som de kämpar för att vara vakna kämpar vi för att de ska sova, och gärna samtidigt och gärna utan skrik och gråt och gärna liggandes i sängen med napp och mysfilt, jag har nämligen drabbats hårt av insikten att jag om mindre än två månader ska ratta den här skutan själv om dagarna. Då skulle det vara fördelaktigt att kunna lägga barnen själv också. Gärna samtidigt. Annars kommer verkligen hela dagarna bara vara en enda lång ångestfylld sövning känns det som. Har ni några bra sömn- eller rutintips så kommentera gärna! 

Annars rullar dagarna på. Vi gör inte så himla mycket. Idag var det stora eventet att gå och köpa bröd, magdroppar och deoderant. Så himla spännande……..men resten av veckan bjuder på lite mer aktivitet. Imorgon ska det fikas med annan förälder, torsdag ska jag till fysioterapeut och spela in en pod och sen åka och rida, på fredag ska jag åka och träffa ett gäng andra tvillingföräldrar, på lördag träffa en kompis och på söndag fira min mammas fölsis. Veckan efter kommer få vara bara vila efter denna intensiva tid! Alltså SÅ mycket aktivitet!!! Blir trött bAara av att tänka på det. Så det är lila bra att jag försöker sova nu. Over and out. 

Pyjamasparty hos mormoren

Hej hej hallå. Bloggpeppen finns men bannemig inte tiden?? Fattar inte vart dagarna tar vägen någon stans. Tiden äts liksom upp i ett svart hål av matningar, underhållning, sövningar, gnällerier, mys, blöjbyten osv. Men jaja det får bli som det blir. 

Igår åkte jag och Tomas och tjejsen hem till min mamma för att ha lite pyjamasparty där. Innan vi kom dit stannade vi dock till på gamla Enskede bageri (tror jag det heter?) för lunch till de stora i sällskapet. Är det något jah börjat göra mer sedan barnen kom så är det att uppskatta mackor som mat. Kunna äta med en hand liksom, vad mer kan en begära? 


Bebisarna sov (!!!!!!!!!) i vagnen samtidigt vilket typ aldrig hänt. Så otroligt rogivande att ha dem båda sovandes där i under hela luncha det alltså. Vi bytte till sittdelarna för ett tag sedan och det har verkligen varit en hit! Skönt att kunna få avlastning från det annars så idoga bärandet. 

Efter lunchen gick vi hem till min mamma och Tomas åkte sedan vidare in till stan för att ha egentid vilken innehöll biobesök och äta hamburgare. Jag var kvar hemma hos mamma/mormor och gjorde allt det vanliga fast på annan ort, med hjälp av alla i den familjen (och lite stjälp av gullegosehunden Vega som är väldigt ivrig och lite omedveten om sin storlek i jämförelse med bebisarna, hon är ett sånt himla gullgull). Det är skönt att kunna åka ngn annan stans och känna att det känns lika ”säkert” att vara där som att vara hemma. Och skönt för Tomas att få en liten andningspaus från hamserhjulet. Jag har ju inte lika lätt att konma ifrån, i alla fall inte på natten sådär. Men det kommer väl i sinom tid. Jag är inte jätteintresserad av att komma ifrån på natten just nu heller, men stt gå lite fler pauser på dagtid skulle inte vara helt fel. Personer som ”bara” har ett barn kan ju liksom lämpa över ungen på sin partner (förutsatt att det finns ngn sådan..) på helger och kvällar efter jobbet och kunna gå ut på en promenad eller något i alla fall. Den lyxen har ju inte vi. Jag har en bebis på mig/nära mig heeeeeeeeeeela tiden. Nu har vi i alla fall lyckats komma till en punkt där vi, med hjälp sv olika distraktionsmoment, kan få gå på toa själva eller typ hänga tvätt utan en bebis på magen. Men det är alltid på lånad tid vi ”får” göra dom här sakerna så det är egentligen inte njutningsfull egentid där hjärnan bara kan slappna av. Så ja mer komma ifrån skulle jag behöva, för det tar så himla mycket energi att aldrig få släppa alla tankar och måsten och stressiga grejer.  

En utsvävning. Tillbaka till pyjamaspartyt. Hela dygnet gick bra, sovet och alltihopa. Över förväntan! Korvarna har sovit så dåligt se senaste nätterna så jag var orolig att vi knappt skulle få sova alls, men det gick bra! Och jah fick sova tills strax innan 7!! Tjoho. Dagen innan var klockan något med 05 när jag steg upp. Det känns alltid så hemskt tycker jag. Sen spenderade vi förmiddagen hos mamma oxkwå och så kom Tomas och hämtade oss (vågar inte åka kommunalt med dom själv än) efter lunch och vi åkte hem igen. En mysig liten utflykt några tunnelbanestationer bort! Jag är så glad att min familj finns så nära och är så närvarande. Det gör livet så mycket lättare <3 och tänk så fint för märtsson och Limpan att få ha så bra och fin kontakt med så många från sån tidig ålder. Familj är bäst!

Tvillingbibeln

Kul med så många glada tillrop, tack hörrni! För att inte tappa fart såhär precis i början av min nystart men inte behöva anstränga mig nämnvärt (hehehe) så tänkte jag dela med mig av ett dokument jag fått ta del av. Det kallas Tvillingbibeln och jag fick det av min kompis som känner en som fått tvillingar och som haft en föräldragrupp med andra tvillingföräldrar, och den gruppen totade ihop detta dokument. Jag vet ju stt jag har en del tvillingföräldrar som läser (hejhej) så jag tänkte att nu också kunde få läsa vad de lite mer erfarna föräldrarna författat. Det finns säkert en del som enlingsföräldrar också kan använda sig av, men främst är det här till er andra som delar den absolut megaknäppa grejen det är att vara tvillingförälder. Stay strong och here we go:
TVILLINGBIBELN, version 1.0 

INFÖR FÖDSELN

Generellt: GRATTIS! Det är inte dubbelt så jobbigt att få tvillingar, utan dubbelt så roligt! Det ÄR jobbigt, men ofantligt häftigt och få förunnat. Tänk vad din kropp ändå klarar av!

▪ Var beredd på att de kan komma tidigare och att det kan innebära att ni får bo på neo en period, så att det inte kommer som en chock om det händer. Det kan också vara bra att berätta det för närmaste familj/vänner, så att de vet och kanske kan rycka in och köra lite kläder etc till er på sjukhuset.

▪ Var också beredd på att de kanske INTE kommer tidigare – det är faktiskt fullt möjligt att gå full tid eller till och med bli igångsatt (och de kan dessutom väga typ 3 800 gram styck …)

▪ Om det går, ta ledigt för pappan en tid i början utöver de 20 pappadagarna. Två månader, gärna mer, hjälper er att hitta rutiner och få lite vana så att det inte blir för tungt för mamman sen. Går det inte från start, se till att vara beredda på att han kanske måste ta ut lite ledighet på kort varsel om mamman inte orkar.

▪ Man kan alltid ta ut föräldraledighet samtidigt med tvillingar, då tar man ut ledighet för var sitt barn (så kallade dubbeldagar har alltså ingen betydelse för tvillingföräldrar). Men om en av er blir sjukskriven efter att barnen blivit åtta månader gamla så kan den andra istället vabba, då spar ni föräldradagar.

▪ Förbered er mentalt på att det kommer att bli galet tufft och att ni inte kommer att få sova knappt något i början. Ställ in er på ”överjävligt”, så är det inte alls omöjligt att ni uppfattar det som lättare än ni trodde.

▪ Var beredd på att båda två (inte bara mamman) måste offra kvälls- och helgaktiviteter i början.

▪ Prata igenom hur ni ska vårda er egen relation när barnen kommer. Det är lätt att gå varandra på nerverna när man inte får sova, och det kan vara bra att ha hunnit prata lite strategier för hur ni ska orka utan att tära på varandra i onödan.

 

KÖPA/FIXA I FÖRVÄG

Generellt: Man behöver INTE ett färdigt barnrum när barnen föds. Man behöver på sin höjd en sitter, en sele, en säng och avlastningsplatser. Förköp er inte på onödiga prylar. Vänta och se vad som kan behövas och köp sen. Börja med en, om den gillas och man ser ett behov av att använda två samtidigt kan man köpa en till. Tänk på att mycket(babysitters, babyskydd, kläder, leksaker) används oerhört kort tid och går jättebra att köpa begagnat. Det som är bra att ha från dag 1 är:

▪ Barnvagn.Ett måste att ha. Det är ofta oerhört mycket lättare att söva nyfödingar i en vagn. Bugaboo Donkey är överlägsen som tvillingvagn, men kolla även in Kronans nya tvilling/syskonvagn. Åkpåse behövs sällan i liggdelarna eftersom de är täckta av lock – overall och filt och kanske fårskinn att ligga på räcker bra. Har man mjuklift är den dessutom med lock så det blir varmt och skönt. (Sommartid kan man vika ner mjukliftens lock och använda det som madrass istället så det inte blir för varmt.)

▪ Mjukliftar i vagnens liggdelar är toppen, då kan man lätt lyfta två sovande bebisar själv och man kan packa ner dem i liftarna inne i lugn och ro om man inte har möjlighet att ha vagnen inomhus. Phil & Teds passar fint i Donkeyn. De är ganska små och smala och räcker kanske 4-5 månader innan det blir för trångt(går alltså fint att köpa begagnat).

▪ Spjälsäng. En räcker nästan säkert i början, åtminstone i tre månader. MEN! Om en har kolik till exempel så kan det bli nödvändigt att låta dem sova isär direkt, så att den andra inte störs. Så var gärna beredd med en säng till så tidigt som möjligt om du vill att de ska sova i egen säng istället för i er.

▪ Vibrerande babysitters! Oslagbart för lite lugn och ro, perfekt att sätta en i medan man badar/byter på den andra. Kan ge er lite middagsro att äta själva på. Kan också hjälpa övertrötta eller snoriga barn att somna. FisherPrice har fula men bra. Kan användas från typ 4-6 veckor ungefär, och fram till kanske 6-7 månader (sen är barnen ofta för tunga för att vibrationerna ska ha effekt, och de vill ofta klättra ur dem).

▪ Bärsele. Kan vara guld värt om man har barn som vägrar gå med på annat än att bäras. Men köp bara en till att börja med (eller låna av kompis för att testa), ifall ni råkar få två selhatande barn… Var också noga med att hitta en som passar din/era kropp/ar så att ni får tillräckligt med stöd. När barnen blir äldre är det också toppen att sätta en i sele, bära den andra på höften och ändå ha en hand/arm fri för skötväskan/öppna dörrar etc. Perfekt när man inte får ta vagnen ända in på tex BVC eller kaféer.

▪ Kläder. Ta emot begagnade kläder från vänner även om det inte är din smak och även om det är kul att köpa nytt. Får du kräkbebisar så tar kläderna slut fortare än du hinner tvätta, då är det skönt med extra. Du kommer att vara fullt nöjd med att hitta rena, torra kläder i rätt storlek där hemma i början ändå. Köp kläder på rea, 3 för 2 etc. Lite i stl 44 är bra att ha eftersom man aldrig vet när de kommer eller hur stora de är (men det räcker med väldigt lite, du kan mycket väl få bebisar som kan ha 50 eller 56 direkt). Man kan köpa klädpaket på Tradera, stl 50-68 har man en väldigt kort tid och det räcker med en tvätt så ser ändå allt begagnat ut. Bodys med omlottknäppning är bra i början så slipper man dra över huvudet. Byxor/pyamasar med fötter är bra i början, små strumpor sitter aldrig kvar. Pyamasar, bodies, byxor med fötter, en kofta och en tunn mössa räcker väldigt långt i början. Overall om de föds höst/vinter/vår.

▪ Kräklappar/handdukar. Köp flera 10-pack tvättlappar/handdukar i frotté på IKEA. De är billiga, perfekta att torka kräks med och det behövs ofta massor!

▪ Barnapotek. Inte mycket behövs. Febertermometer, alvedon/ipren (gärna båda, gärna både flytande + doseringsspruta och såna man stoppar i rumpan), inotyol (superbra kräm mot alla typer av eksem), babyolja och nån mjukgörande kräm om du får torrisar. Sempers magdroppar och Minifom är också bra att ha hemma.

▪ Mat. Till er alltså. Gör gärna ett gäng matlådor eller köp färdigmat att ha i frysen så att ni slipper laga mat i början (hämtpizza kan man bli trött på rätt fort). Ät även om maten hinner kallna typ jämt – man behöver energin.

▪ Likasinnade. Försök hitta ett gäng andra tvillingföräldrar med jämnåriga barn att stöta och blöta med (Familjeliv kan faktiskt funka bra för efterlysningar trots mängden tokar och troll som hänger där i övrigt, annars finns det massor av facebookgrupper. Sök på Tvillingar och året de ska födas/har fötts på så hittar du oftast minst en). Även om man tror att man klarar sig med eventuella föräldralediga vänner, så är det ovärderligt att få råd och tips från andra som också bollar två samtidigt. Om du går med i en större facebookgrupp, försök hitta ett gäng på 5-10 som du kan bilda en ny grupp med, om gruppen blir för stor är det nämligen svårt att våga lufta relationsproblem och annat känsligt. Hitta gärna i din egen stad, så ni kan ses live under föräldraledigheten (om inte annat är det kul för barnen att ha jämnåriga tvillingkompisar på sikt!).

 

 

FÖRSTA TIDEN

Generellt: Det ÄR ok att vilja kasta ut sina barn genom fönstret ibland, det är en fullt normal känsla. Det ÄR ok att undra vad fan man gett sig in på. Och det ÄR ok att sitta i timmar och stirra på sina sovande underverk med ett fånigt leende på läpparna. Dessutom:

▪ Ha för sjutton inte dåligt samvete om du upplever första tiden som jobbig och inte alls sådär rosaskimrande lycklig som många ger sken av. Dvs känn ingen press att man ”borde” vara lycklig när barnen väl kommer, särskilt inte efter att man kämpat länge. 

▪ Sänk kraven! Hemmet behöver inte vara nystädat, det gör inget om disken blir stående, du behöver inte hinna duscha varje dag. Släpp alla måsten, i början handlar det bara om att lära känna dina barn, få både dem och dig själv att må bra och få ihop lite sömn. Dvs ”spela” inte supermom. Du ÄR en supermom oavsett tvättberg, damm i hörnen och skrikande bebisar.

▪ Tänk inte att du måste bjuda på nybakt när vänner och familj kommer för att se underverken. Tvärtom – öva på att be om hjälp direkt (för du kommer att behöva kunna det längre fram också!) och be gästerna ta med fika så att du max behöver koka kaffe.

▪ En bra grej med tvillingföräldraskapet är att man snabbt blir lite mindre ängslig/daltig (den ena dör inte av att skrika i fem minuter medan du byter blöja på den andra) än enlingsföräldrar. En dålig grej är att man nästan alltid stångas med lite dåligt samvete (särskilt om en är lite mer krävande och den andra klarar sig själv, då får man dåligt samvete för att man inte ger den nöjda, snälla tillräckligt med tid). Acceptera att det är så – det går inte att göra något åt det. Du gör så gott du kan, det räcker!

▪ Var inte rädd för att ta dig utanför hemmet. Ja, de kommer säkert både bli hungriga och skrika, men det är inte farligare än så och både du och de kommer att överleva. Väntar man för länge med att komma ut bland folk kan man få för sig att det blir ett för stort projekt så ta tjuren vid hornen och testa så snart som möjligt. En hårt arbetande tvillingmamma är SÅ värd en kaffe på stan! Träffar du nån kompis kan den dessutom säkert hjälpa till med en famn. Plus, nyfödingar hörs knappt jämfört med typ trotsiga tvååringar …

▪ Gör små och säkra avlastningsplatser lite var som helst i hemmet så du kan lägga ifrån dig barnen. Babysitters, babynests, en stor ”kudde” fylld med saccosäckskulor, en filt på golvet, gör ett ”bo” av kuddar i soffan osv.

▪ Använd dig av vagnen så mycket du bara kan – om de accepterar den. Vagn inne är en riktigt bra grej! 

▪ Ha en överenskommelse mellan er två att det måste vara okej att säga vad man behöver. Man måste få säga ”nu måste jag få sova en timme, annars blir jag tokig” utan att få ett ”tror du inte jag är trött då?!” som svar. Byt av varandra, hjälp varandra, respektera varandras nödrop. Man mår inte bättre själv för att ens partner också mår dåligt. Och gör ALLT för att ingen av er ska gå in i väggen.

▪ BE OM HJÄLP. Var inte för stolt för att be fikakompisen hålla en bebbe, be folk som kommer och hälsar på att köpa med sig takeaway om det ska ätas lunch, be nån ta en promenad med barnen om du behöver få sova en timme. Det tar ofta emot, men det går nästan inte att klara sig HELT utan hjälp.

▪ Gör det som funkar, lägg inte någon vikt vid ”rätt” och ”fel”. Sover barnen bäst på köksgolvet – låt dem sova där. De kommer garanterat inte att vilja sova där när de är 16 ändå.

▪ Se första året som undantagstillstånd – det är temporärt asjobbigt i perioder, låt det vara det och vet att det blir bättre. Tänk ”allt är en fas”, och ”det går över”, för det stämmer faktiskt.

▪ Kom ihåg att det är jobbigare att ta hand om två små barn samtidigt än något annat ”yrkesjobb” – mannen MÅSTE hjälpa till så även du får sova annars går du under. Det är inte bra att riskera att somna på jobbet nej, men det är inte bättre att riskera att somna ifrån två nyfödda.

▪ Se till att få egentid och få komma bort från hem och familj. En kvarts promenad, ett långt bad, en frukost på stan, en tupplur hemma hos en kompis – vad som helst.

▪ Släpp in mannen och låt honom hjälpa till och komma med idéer. Våga låta mannen ta barnen själv så att du kan få din egentid.

▪ Lita på din magkänsla när du träffar din ”BVC-tant”. Känns det inte bra, om du inte får det stöd du vill ha och inte får råd när du frågar saker – byt tant eller byt BVC! Det är fullt tillåtet och inget du måste kunna motivera.

▪ Om du misstänker kolik, sök hjälp snabbt! Det finns ingen poäng med att ”härda ut”. Akupunktur och/eller mjölkproteinfri kost hjälper ibland.

MAT

▪ Sätt ingen prestige i att helamma. Om du vill och det funkar så är det toppen, det kan spara mycket tid (och packning) och det är förstås billigare. Men det är verkligen inget misslyckande att delamma, helamma en men inte den andra eller inte amma alls. Det blir folk av barnen oavsett. Dessutom finns det fördelar med ersättning – ni kan båda mata lika enkelt, du vet hur mycket de får i sig och så vidare. En lite mer oviktig bonus är att du dessutom kan ha vilka kläder du vill …

▪ Om du ammar: våga testa dubbelamning i början. Men känn ingen press på att du måste göra det varendaste gång. Det är smidigt om man får till det, särskilt på natten, och minskar framför allt stressen man känner i början om båda är vakna och hungriga (skriker) samtidigt. Och ja, man känner sig som en kossa. Det finns en fantastisk amningskudde av märket Visis som inte säljs längre men som då och då dyker upp på Blocket, som underlättar massor om man ska dubbelamma. Det finns också klipp på youtube som kan hjälpa för att hitta rätt ställning. Bra om maken är i närheten och kan lyfta på plats de första gångerna innan du själv hittar tekniken. (Sitt i soffa/säng så du har plats att lägga ifrån dig barnen, men se till att din egen rygg, nacke och axlar inte tar för mycket stryk.)

▪ Mata båda samtidigt på natten. Om en vaknar av hunger, väck den andra och mata den också. Det är bästa sättet att få lite sammanhängande sömn själv och synkning underlättar nästan alltid. Men släpp den regeln efter 2-3 månader, särskilt om en verkar sova bättre. Väck inte det barn som lärt sig sova…

▪ Öva på att mata båda samtidigt, det spar tid och minskar stressen över att den andra ska vakna medan du matar. Det är absolut inte dåligt föräldraskap att ge flaskor i vagnen/sängen för att få ihop pusslandet. Att mata en i famnen och bulla upp en flaska till den andra i sängen är alltid bättre än att låta den andra skrika av hunger i tjugo minuter, om inte annat för din egen sinnesfrid. Om du flaskmatar kan man faktiskt lära dem ganska tidigt att hålla flaskan själv (typ 3-5 månader) när de ligger ner.

▪ Om ej helamning – vänj kottarna vid rumstempererad (och på sikt kanske till och med kylskåpskall) ersättning så slipper du hålla på och värma hit och dit. Att ha färdiga flaskor eller tetror redo att klippas upp nära spjälsängen spar tiiid. Plus att man då kan mata överallt – på tunnelbanan, i parken, i bilen utan att vara beroende av termosar med varmvatten, vattenkokare eller mikrovågsugnar. Precis i början tar det dock för mycket energi för deras småkroppar att värma kall vätska i magen, så vänta några veckor.

▪ Om ni misstänker mjölkallergi, se till att få mjölkfri ersättning på recept – då blir det mycket billigare!

 

SÖMN (ER OCH BARNENS)

▪ Sov själva i skift om ni kan (beroende på amning etc). Dela upp natten och bestäm att tex 22-03 tar en av er alla matningar/blöjbyten etc, och 03-08 tar den andra allt. Sov med öronproppar, gärna i ett annat rum, så att ditt sovskift blir så ostört som möjligt. (Det är inte elakt mot barnen, ha inte dåligt samvete!) Och sov när bebisarna sover även på dagen om det går. Byt av varandra – första tiden får man inte så mycket vuxentid tillsammans ändå, så prioritera sömnen allt vad ni kan.

▪ Det kan vara bra att inte ha FÖR tyst runt barnen, så att de vänjer sig att sova bland folk. Ha en radio på i bakgrunden, tassa inte för mycket. (Undantaget är förstås kolikbebisar eller barn som aldrig sover – där gör man allt för att inte väcka dem.)

▪ Småbarn, och särskilt tvillingar, tycker ofta om att ligga lite trångt. Ihoprullade täcken/handdukar eller babynests i spjälsängen avgränsar, då kan många barn sova bättre. Det är också ett bra knep för att dela på två som lätt väcker varandra i samma säng.

▪ Det som funkar ena veckan kanske inte funkar nästa, på gott och ont. Om en bebis plötsligt vägrar att sova i spjälsängen, testa vagnen, er egen säng, famnen eller vad som helst. Det som funkar är rätt! Det betyder inte att spjälsängen kan åka till tippen, för två dagar senare kanske det går alldeles utmärkt att sova i den igen. Det som inte funkade igår, kan absolut funka i morgon.

▪ Vyssanlull-tassar på sängen funkar för vissa. Men inte för andra, så det går säkert att hitta via bekantskapskretsen eller på Blocket så slipper du betala fullt pris för nåt du inte vet har effekt förrän du testat.

▪ När de första veckorna helt utan rutiner är över, börja försöka hitta egna rutiner att följa. Vänta inte tills bebisarna verkar trötta på kvällen innan ni lägger dem – välj ett klockslag (18-20) och börja natta dem då varje kväll oavsett om de verkar trötta. Då slipper ni förhoppningsvis sitta med övertrötta barn kl 22.30 och undra vad som hände.

▪ Med tiden funkar samma princip ofta bra dagtid. Välj fasta tider för deras sovpass, eller välj tidsintervall (efter 2, 2,5 eller 3 vakna timmar är det dags att sova igen). Det kan ta tid att hitta rätt rytm och tyvärr är det inte säkert att båda bebisarna har samma, men skam den som ger sig.

 

ALLMÄNNA TIPS

▪ Tänk på att småbarnsår sliter på vilken relation som helst, och första året/åren med tvillingar är extra tuffa. Ta hand om varandra, kramas, försök låta bli att bråka om tramsiga småsaker, ha förståelse för att ni båda är trötta, svälj hårda ord och ta hellre en sansad diskussion nästa dag när ni båda mår bättre. Våga testa par- eller enskild terapi om ni känner att det behövs.

▪ Om du får bebisar som bara vill bäras eller vaggas till sömns, ta hand om ryggen. Bärsele, eller en pilatesboll att sitta och gunga på spar rygg och axlar. Börjar du få ont, sök hjälp fort. Innan de är ett år gamla väger de ofta 10 kilo styck, och det är inte ovanligt att behöva bära båda samtidigt. Din rygg och dina axlar ska hålla länge.

▪ När de blir äldre är en lekhage oslagbar. Det finns stora, eller bygg ihop två små. Perfekt att sätta dem i när de sitter/kryper etc så att du själv hinner duscha utan att vara rädd att de ska slå sig.

▪ Appen Babblarna eller Kidstv123 på Youtube är perfekt förströelse när du har gnälliga barn men behöver en paus. Utforska app- och youtube-utbudet överlag, det är bra att ha på tex bilresor.

▪ Appen Wonderweeks kan vara en skön bekräftelse på att man inte håller på att bli galen när det är gnälligt i kvadrat hemma. Den listar utvecklingsperioder och märker ut vilka veckor som barnen ofta är extra ”fussy”. Det kan också vara skönt att se att man förhoppningsvis bara behöver hålla ut ett par veckor till, sen kommer ”soligt väder” igen. Ta allt dock med en nypa salt, appen stämmer inte på alla barn. Kanske märker du att dina barn ligger ett par veckor före eller efter schemat, och då kan du ändå förutse ”stormar” och ”soligt väder”.

▪ Om man arbetar in rutiner blir det enklare med barnvakt, då vet du hur det fungerar och kan skriva ner det. Det går inte i början, inga barn har rutiner de första veckorna, men sakta men säkert kan du sätta rutiner.

▪ Avsätt en helgdag var för egen aktivitet efter några månader. Egentid räddar förhållandet många gånger. Släpp ut varandra på kvällsaktiviteter, ta en halvdag på stan etc. Obs, gäller båda föräldrarna, inte bara den som är föräldraledig eller den som jobbar.

▪ Om barnen inte sover (kolik, sjukdomar) – träna mental styrka. Gå in i ett vakuum och träna på att vara lugn till skrik, det hjälper massvis. Mindfulness-träning är superbra.    

▪ Det pratas mycket om synkning i tvillingsammanhang, att i princip allt går ut på att synka barnen. Det är inget misslyckande om det verkar omöjligt, barn är olika! Vissa behöver massor av sömn, andra inte. Vissa vill äta ofta, andra inte. På sikt, när barnen börjar äta mat, kan det till exempel vara smartare att synka mattiderna än sovtiderna (om båda inte funkar). Då behöver du bara hitta mikro och matstolar en gång per måltid, och om de sedan sover vid olika tidpunkter så får du egentid med ett av barnen – vilket faktiskt är mycket värt för er båda!

▪ Dela på barnen ibland. En av er stannar hemma (eller går promenad med bärsele) med den ena, den andra tar tvilling 2 i vagnen på egen utflykt. Inte nog med att du får uppleva enlingsföräldraskap för en stund och får egentid med ett av barnen, du hinner sakna det andra! Har du en Donkeyvagn kommer du dessutom kunna njuta av hur lätt du tar dig fram med vagnen i singelläge …

▪ Var beredd på att minst en främling per dag tilltalar dig alt pratar bakom din rygg. Tvillingar väcker uppmärksamhet! Du kommer att höra allt om kompletta främlingars tvillingbarnbarn, du kommer att märka att folk vänder sig om efter dig på stan. Ta det som en komplimang och skratta åt det tillsammans med andra tvillingföräldrar (folk är inte kloka ibland).

 

Oops tog lite semester 

Helt oplanerat tog jag lite semester från bloggandet. Brukssemestern liksom.. Det är så jävulskt mycket som händer hela tiden så det är svårt med tiden men nu tänkte jag i alla fall försöka skriva lite igen :)))))) tjoho hoppas jag att ni säger där ute i stugorna. Kan ni inte ropa tjoho i kommentarerna om det är så ni känner?!? Så jag känner peppen!! 


Har ju inte en enda vettig bild på mig som är aktuell så här får ni istället dela ett minne med mig, från en stenåldersby (?) på Åland för några (….) somrar sedan. Alltså jag är SÅ kompakt?? Och vilda ser ut som en mördare. Najs gäng!

Ska vi spela in ett podcastavsnitt om tvillingföräldraskapet? 

Eftersom ni så artigt fortsätter att gå in här trots bristande innehåll för tillfället så tänkte vi försöka ge något tillbaka. Vi tänker oss att vi ska låta podden göra en tillfällig comeback (den ska komma tillbaka på riktigt så småningom också) med ett avsnitt mer bara mig och Yrsa om hur vi har det med Märta och Lilly.

MEN!

För att det ska bli ett så bra avsnitt som möjligt skulle vi behöva veta vad ni vill veta. Så nu har ni chansen att ställa alla frågor om föräldraskap, tvillingar, att vara föräldralediga samtidigt och så vidare och så vidare och så kommer vi förhoppningsvis ta upp just det du undrar i avsnittet! Även ni som ställt frågor där vi kanske svarat att vi ska skriva ett inlägg om det. Det är säkert vår plan, men eventuellt kommer podden ut innan vi får tummen ur att skriva.

Vi kan inte säga exakt när avsnittet kommer, men det kommer! 

Kör hårt!

Liket lever!

Ojoj, nästan en månad sedan sist. Vad kan en säga? Vi försöker fånga sommaren så gott det går och den tid som inte går åt till det byter vi blöjor, matar eller sover. 

Sedan sist har vi till exempel hunnit med att ta tremånadersvaccin


Det var ingen rolig upplevelse 🙁

Sen har vi varit en vecka på Öland med min familj och släkt! Då fick vi veta att barnen inte är jätteförtjusta att åka bil, men vi tog oss fram och tillbaka i alla fall!


Det fanns en stor takfläkt i stugan vi bodde i och Märly ÄLSKADE den. De ”pratade och pratade” med den! Det känns som om de blev så mycket större bara på den veckan, helt galet.

Sedan var vi ett par dagar hemma innan Yrsa tog med sig Märly ut till Ängsholmen för ett par dagars kolloliv. Så de senaste dagarna har jag gjort sånt som jag inte kan vanligtvis. 

Typ äta burgare i lugn och ro, äta brunch i lugn och ro, äta middag i lugn och ro och dricka en hel del öl i lugn och ro. Handla tishor i lugn och ro. OCH! Titta på en hel film. I lugn och ro.


Idag blir det naprapat i lugn och ro och sen städa i lugn och ro. Sen slut på lugnet, men det ser jag lite fram emot för jag saknar dem massor!

Och kom ihåg att vi alltid finns på instagram. Där händer det mer!

Märta och Lilly 3 månader 

Jag hittade en rubriklista om föräldraskapet hos kobranhuggertill som hon i sin tur hittade hos en annan bloggare. Eftersom Märta och Lilly firar tre månader idag (tjoho grattis) innebär det också att jag varit mamma i tre månader. Att tre månader kan gå så snabbt och ändå kännas som hela livet. Att märtisson och lillpan inte ens fanns (utanför magen iaf) i våra liv för tre månader sen??? Otänkbart! 

Jag hörde i en pod en gång angående föräldraledigheten att de tre första månaderna inte borde räknas in för att det är så pass kaosigt och att man bara flyter omkring och försöker hitta något att hålla sig fast i. Jag kan bara instämma. Det var också en som sa angående den första tiden med just tvillingar att det inte handlar om att leva utan att överleva. Jag tyckte att det kändes väldigt deppigt att läsa det innan förlossningen, men nu kan jag verkligen relatera och tycka att det är väldigt skönt att hon skrev det för då är jag inte ensam. Visst har det funnits stunder då jag levt som aldrig förr och haft det så otroligt bra men på det stora hela har det faktiskt handlat om att överleva, något jag aldrig gjort om det inte vore för all hjälp vi fått <3<3 


Men okej till listan. 

Mammakroppen

Manmakroppen alltså. Min stackars lilla lilla kropp som utstått så mycket! Jag har ju i princip inte rört mig på nio och en halv månad pga sämst graviditet med illamående, ont i magen på ett sjukt sätt och extrem ryggvärk. Och att kroppen dessutom fick två små fjun att släpa omkring på med allt som följer med det (typ vääääldigt mycket extravikt pga två barn, två moderkakor, massa blod, massa vatten) och en havandeskapsförgiftning som grädde på moset. Och som körsbär på grädden som ligger på moset, ett kejsarsnitt som ju är en väldigt stor bukoperation liksom. 

Med tanke på allt det här får man kanske se min mammakropp som väldigt bra ändå. Den där extrema ryggvärken har försvunnit (och visserligen ersatts av min vanliga ryggvärk jag haft sedan jag var 14 men den är inte alls lika förlamande), många av extrakilona jag bar omkring på har försvunnit när barnen kom ut vilket är skönt för mina små knän och det höga blodtrycket har försvunnit. Magen mår nog också rätt bra efter snittet. Jag har inte riktigt något att jämföra med men jag rör mig obehindrat i vardagen (har dock inte börjat träna än så det kan jag inte uttala mig om) och själva snittet gör inte ont eller är svullet. Däremot är det lite ömt över området mellan naveln och snittet och det gör himla ont när två små fötter sparkar ner på den. Jag är också väldigt svag i min mellandel och skulle verkligen behöva träna upp min core, men när 17 gubbar ska jag ha tid med det?? Så fort vi får lite mer rutiner och fungerande rytm måste jag ta mig tid att träna! Jag måste bli stark igen!

Och utseendemässigt är det verkligen inte så att min kropp ser ut som den gjorde innan. Jag skulle önska att jag kunde känna att min kropp bara är en kropp och inte värdera eller bry mig mer om den än så men där är jag inte än, så jag tycker fortfarande att det är rätt jobbigt att vänja mig vid min nya kropp. Men jag jobbar på acceptansen och att sedan försöka skita i. 

Hormonerna 

Ja hormonerna alltså. Mina känslor är all over the place och hade jag nära till gråten innan vet jag inte vad man ska kalla det nu? Jag kan börja gråta för det mesta och den första månaden grät jag nog varje dag. Nu har det börjat bli lite mer stabilt tror jag, men jag kan aldrig veta när tårarna ska komma. 

Amningen 

Jag tyckte inte alls att det var självklart att jag skulle amma. Jag tänkte absolut försöka men hade ändå i bakhuvudet att vi nog ändå skulle köra både amning och ersättning pga två barn och kände att det kunde vara svårt att få det att funka och samtidigt ha mitt psykiska välmående i behåll. Jag tänkte också att jag inte ville känna mig så fast i soffan eftersom jag redan spenderat nio månader i den. Sen föddes fjunen och Lilly var för liten och vi fick tillmata henne med ersättning redan från start för att hon inte skulle gå ner för mycket. Vi körde ersättning till Märtisson mellan varven också redan på sjukhuset samtidigt som jag jobbade på amningen. När vi kom hem har vi fortsatt med att kombinera, även om det gått lite upp och ner och ibland varit lättare sagt än gjort att få i båda mat så att de blir nöjda. Men det här med matningen har flera frågat om så jag tänkte skriva ett längre inlägg om bara det snart! 

Tiden

Alltså tiden går så otroligt fort!! Och samtidigt långsamt. Men de flesta dagar är över innan jag hinner förstå det. I början när vi tog hand om barnen och sov på schema försvann dagarna ännu snabbare tycker jag, och vi allihopa var med varandra väldigt mycket mindre. Nu kör vi inte så längre att en tar hand om båda barnen medan den andra sover pga det funkar inte alls. De är inte nöjda utanför famnens trygghet längre stunder, även om det blivit stor skillnad bara de senaste två veckorna och de blivit mycket mer nöjda med annan aktivitet än gnossande i famnen. Men nu sover vi alla i vår säng tillsammans (så glad att vi köpte en större!) på nätterna och sen på dagarna ”har” vi ett barn var och försöker mixa så att båda har båda barnen, något som inte varit superlätt för mörten är i någon period där hon är väääääldigt mammig. 

Vi har inget fokus på att göra saker på dagarna direkt, inget som ska ”klaras av” om vi inte har besök eller bestämt något speciellt. Annars handlar det bara om att glida med och försöka lyssna på fjunens behov och göra livet så bra som möjligt för dom. En i vår föräldragrupp sa att hon aktivt försöker sluta tänka ”åh tänk när….*insert valfri grej i framtiden med barn typ när hen kan äta riktig mat*” och bara vara i nuet och det vill jag också försöka. Det är så lätt att sväva iväg i tankar om att ”sen när de kan prata/krypa/äta/skratta osv” för det känns ju SÅ KUL. Men med tanke på hur snabbt denna tiden gått så vill jag verkligen försöka vara i det som är nu! 

Sömnen

Ja som sagt sover vi alla tillsammans i vår säng och peppar peppar just nu sover vi faktiskt rätt bra! Det ser på ett ungefär ut som så att vi lägger barnen i sängen vid åtta/nio. Då har de antingen somnat i våra famnar redan eller så somnar de i sängen med lite napp och huvudklapp. För det mesta funkar det så i alla fall. Ibland får man ta upp någon och kanske vagga lite eller gå ut i vardagsrummet och ha lite vakentid där för att inte störa den andra. Sen sover de och har som regel två uppvak var under nattens gång, och kan sova till åtta-nio innan de vaknar på riktigt. Jag känner mig extremt tacksam för att nätterna funkar så otroligt bra just nu och de två uppvaket stör mig inte så mycket (även om jag såklart inte kommer sakna dem om de skulle försvinna helt…). 

Kreativiteten 

Jag har en väldig massa saker inom mig som vill komma ut men jag har ju cirka noll och ingen tid så det får vänta. 

Bebisen

Det blir ju bebisarna för oss då, och bebisarna är såklart de absolut bästa och finaste bebisarna i universum enligt mina helt vetenskapliga undersökningar. Jag kan inte fatta att vi fått just dessa stjärnor till barn?!? Det är SÅ kul att vara med dom och se deras personligheter växa fram. Och trots att det är en hel del jag upplever är jobbigt med att ha två (typ att jag känner att jag inte räcker till) så ör det helt otänkbart att vi bara skulle ha en av våra små allra bästa gosekorvar. Något skulle ju fattas då! 


Min allra bästa Märtisson och min allra bästa Lillydill. Aldrig någonsin kommer jag sluta älska er små gullefjun, och alltid alltid ska jag göra mitt allra bästa för er, och aldrig kommer det gå en minut då jag inte tänker på er eller känner er närvaro i mig <3<3<3456789

(Sorry för samma bilder som på insta men de är ju så himla fina!!)

Fånga sommaren 


Idag var det inte dödsvarmt så vi försökte ta chansen och fånga sommaren genom att gå ut och ligga på en gräsplätt mellan några hus precis nära oss. Det var ett större projekt än vad det låter som och innan vi kom utanför dörren hann jag gråta både en och två tårar, men till slut kom vi ut ändå och låg på plätten och lyssnade på ett sommarprat och åt blåbär. Mysigt tyckte vi och mysigt tyckte barnen som låg och tittade på molnen och träden och pratade. 

Jag hoppas på fler halvvarma dagar nu så att vi kan göra om det här. Det känns som ett väldigt bra sätt att ta tillvara på sommaren. På bilden ovan har jag på mig ny randig supermjuk t-shirt och nya höga shorts. Båda från monki. Och när Tomas skulle ta bilden sa jag ”jag vill se ut som Malin i Saltkråkan” för jag tycker att shortsen påminner om något hon skulle kunna ha. Tycker inte jag lyckades så himla bra tyvärr, tror inte Malin skulle ligga och posera sådär. Hon skulle stå upp och se morsk ut. Men jaja fina är shortsen i alla fall!