Månad: oktober 2012

Perfekt förmiddag

Jag, Anders och Anna började dagen med finfrukost på Bakverket. Eller, egentligen började jag dagen med extrem magknip på toaletten, men den har jag ingen bild på. Ni kanske kan skapa en egen, mental bild? Var så goda i så fall.

20121021-130937.jpg

Efter frullen promenerade vi en massa. Anders och Anna såg jättesmå ut.

20121021-130948.jpg

Sen tog vi båten till Hammarby Sjöstad och promenerade ännu mer. Hela vägen till Skanstull faktiskt. På vägen såg jag svärfar. Flera gånger.

20121021-131004.jpg

Nu är jag hemma och tänkte fräscha upp lägenheten en smula så det är fint när Yrsa kommer hem ikväll. Meddelande avslutat.

EDIT

En sak till! Det här är vackrast just nu. Ger mig rysningar.

Veckans lördagsgodis

Rätt gissat Vera! Med vaniljglass, grädde, maränger, banan, chokladsås och laktostabletter slängde jag ihop en delikat marängsviss. För övrigt ett ord som jag alltid tror stavas på ett mycket mer komplicerat vis så jag brukar överdriva och skriva marängscshcschhcwischschs. Då blir det så fel att det blir rätt.

20121020-212031.jpg

Nu tror jag att jag ska ta mig an någon av alla hypade tv-serier jag inte lagt tid på att se ännu. Det finns några på Netflix, som jag nu har kopplat till min Playstation 3 så jag kan se kalaset på tv. Fantastiskt! Det blir troligtvis Mad Men, Dexter eller Sons of Anarchy. Eller kanske säsong fyra av Breaking Bad!

Som klippt och skuret

Då har jag klippt klart Hannas podcast och så har jag till och med gjort lite armhävningar och situps! Om jag nu, och jag vill påpeka att min mage redan är trött, lyckas göra plankan i fyrtio sekunder blir det pizza till middag. Annars får jag äta nåt gammalt mög jag har i frysen. Sen är det ju lördag idag vilket innebär LÖRDAGSGODIS!

Idag ska jag äta något där två väldigt viktiga ingredienser är dessa två. Kan ni gissa vad det är?

Mitt största fan

Yrsa var på en fest förra helgen där en pojkvän till en kompis till henne kom fram och berättade att det här klippet på mig är bland det roligaste han sett, PÅ HELA INTERNET! Fattar ni hur stort internet är? Fattar ni hur många katter det finns på internet? Gah! Om jag förstått saken rätt så är det just hur jag behandlar mina cashewnötter som han finner mest underhållande. Av någon anledning tyckte han att det här var lite pinsamt att berätta, så han uttryckte lite glädje över att Yrsa troligtvis inte skulle komma ihåg det här dagen efter om hon var lika berusad som han var. ”Problemet” var bara att Yrsa inte var berusad alls.

 

Med det här inlägget vill jag säga två saker.

1. Tyck inte att det är pinsamt att berätta för mig om ni tycker det jag gör är roligt. Det absolut bästa jag vet är att göra andra glada. Att fylla ett rum med skratt är den bästa drogen för mig och eftersom jag inte kan höra er skratta när ni läser så blir jag otroligt glad om ni skriver, eller kommer fram till mig och berättar, att ni tycker jag gjort något roligt.

2. Du, mitt troligtvis största fan, här kommer en idolbild bara för dig när jag slickar det göttiga av en cashewnöt med sourcream & onion-smak. Skriv ut, rama in eller lägg som bakgrundsbild på mobilen!

En sak till förresten! Ni som kommenterat som galningar på Yrsas inlägg igår kommer få svar, men hon har inget nät i Norge för hon vill inte behöva betala dem med all olja och fjordlax hon har växlat till sig. Därför kommer hon svara/godkänna kommentarerna när hon kommer hem till Sverige, så håll ut!

Jag mötte Lassie

Nu små barn kan ni lägga er ner i sängarna, eller på tunnelbanesätena eller busssätena om det är så att ni befinner er i kollektivtrafiken. Mys ihop er riktigt ordentligt med en liten filt eller kanske jackkragen på den som sitter bredvid er. Skapa stämning helt enkelt för nu kommer det, inte en utan, TVÅ historier om när jag och Håkan Hellström hade närkontakt. Nu åker vi.

1.Hotellet

Den första historien vi ska beröra skedde back in 2003. Jag, Vilda och Vildas kompis Sofia var i Örebro. Varför var vi då i Örebro undrar ni. Jo barn, på den tiden fanns det en slags minifestival eller typ ”det bästa ur en säsongs gröna lunds-artister åker på turné tillsammans” som kallades för Kalas. Det var kalas (ordvitsarn är igång). År 2003 var uppställningen: Håkan Hellström, Lars Winnerbäck, TImbuktu och damn, Marit Bergman, Magnus Carlsson och Her Majesty. Jag och Vilda kunde inte gå när Kalaset var i Stockholm så vi bestämde oss för att åka till Örebro istället, för detta Kalas KUNDE vi ju inte missa med så många bra artister! Örebro kändes som en lagom liten och bra stad. Vad jag kan minnas så hade Pappa bokat hotell och det var först när vi kom dit som vi insåg att han bokat rum på det allra finaste hotellet. Det var ju kul, med choklad på kudden och allt.

När vi var på väg ut för att ”göra stan” så mötte vi på stora horder med folk i receptionen och utanför stod en Kalas-turnébuss. Jag tror att vi skymtade typ Timbuktu också och blev helt kollriga! VI skulle bo på samma hotell som alla kalasroddare och kalasartister!!!!! HÅKAN OCH VI SKULLE BO PÅ SAMMA HOTEEEEELLLLLLL INOM SAMMA VÄÄÄGGGGAAARRR!Prisa Pappa som bokade på finaste hotellet!

Vi hängde runt ett tag men såg inte till Håkan där och då, så vi gjorde stan istället och gav oss sedan iväg till Kalaset som var underbart bra. Det kändes lixom som att vi och Håkan hade någon speciell connection där eftersom vi skulle sova på samma ställe sedan (haha???). Eftersom vi var för små för att gå ut gick vi bara hem till hotellet efter konserterna och missade säkerligen världens efterfest någon ball stans. Men det gjorde inget, för vi smed stora planer. Kalaset skulle fortsätta nästa dag mot n¨gon annan stad, så vi visste att hela gänget skulle checka ut dagen därpå. Vi visste också att frukostbuffén var öppen mellan klockan 7 och 10. Vi bestämde oss för att vara de första som trädde in i frukostsalen och de sista som gick därifrån, för någon gång under dessa tre timmar skulle ju Håkan äta frukost där!

Sagt och gjort. 07.00 störtade vi in i salen för att haffa det bästa bordet och sedan satt vi där och väntade…..och väntade…….occh väntade…….men ingen Håkan. Tre långa timmar åt vi frukost, läste tidningen, åt lite mer frukost och läste lite mer tidning. Alla andra artisterna var där och vi fick kroppskontakt med både Lars Winnerbäck (vi sträckte oss efter samma bulle) och Timbuktu (vid de varma dryckerna). Men inget av det spelade någon roll. Det var ju Håkan vi alla ville se, röra, tejpa fast oss vid och aldrig släppa.

Klockan tio gick vi ledsna uppåt våra rum och packade ihop. En timma senare skulle Sofias föräldrar komma och köra oss till tåget. Runt klockan elva satt vi nere vid receptionen och väntade. Ingen pratade. Vi var så besvikna! Och då. DÅ kommer ett par blåa byxben nedtrillande i trappan och vem sitter de där byxbenen på om inte Håkan Hellström. Han hade på sig precis samma kläder som på spelningen och ett par snykka Raybans för att dölja fezzthen. Om vi var tysta innan var vi nu som musslor. Alla stirrade och väntade på att någon annan skulle ta till orda och inte låta detta tillfälle rinna oss ur händerna. Ingen sa något. Sekunderna tickade och snart skulle det vara för sent. Till slut formligen knuffade de andra två upp mig ur soffan och fram mot Håkan. Här är det svart. Jag kommer inte ihåg vad jag sa eller vad som hände förutom att vi småpratade om Vildas namn (han nämnde att han hade en vän som precis döpt sitt barn till Vilde) och att vi alla fick hans autograf och att han höll låda. Sedan kom det kritiska momentet. Autograf i all ära, men vad kan slå högre än ett foto tillsammans?!?! Vilda halade upp sin engångskamera och vi poserade för allt vi var värda för det visste vi ju att en chans att vara på foto tillsammans med Håkan Hellström var sällsynt, och att fotot skulle visas upp överallt oavsett hur vi såg ut på det.

Vi svävade på små moln och när vi kom till Stockholm framkallade vi kameran D I R E K T. Och den besvikelsen vi mötte. Alla bilder hade blivit bilder, utom den. Det var bara en svart ruta. Det var en svår sak att komma över det mina vänner! Det kan fortfarande gräma mig.

2. Båten

Denna historia utspelar sig något år senare. För att göra en lång historia kort så hade jag och Vilda missat bussen som skulle ta oss till gotlandsbåten. Jag hade skällt ut en gubbe efter noter för första gången i mitt liv och hade en adrenalinkick utan dess like. Vi ombokades till en senare båt och allt var guld och gröna skogar. Men sedan kom den. Magvärken. Jag hade så otroligt ont i min mage så jag visste inte var jag skulle ta vägen. Jag ville bara att någon skulle ta hand om mig så väl på båten sökte jag upp sjukstugan och satte mig ner på golvet utanför denna hytt. Ingen kom och jag vet inte hur länge jag satt där.

Efter ett tag gjorde det så ont att jag bara låg ner i en liten hög och gnydde. Då kom det två människor i korridoren. Jag orkade inte riktigt bry mig om ifall någon såg min ynklighet, jag ville ju bara ha någon som brydde sig lite om mig. Men när de kom lite närmre tittade jag upp lite och såg till min fasa att de som gick mot mig inte var några andra än Håkan och hans tjej Nathalie. Fasan i detta låg i att jag var ett vrak, och när jag ville ju vara snygg när jag träffade min framtida man och hans nuvarande tjej. Jag rätade upp mig lite mot väggen men varje rörelse var en ansträngning. Håkan och Nathalie stannade upp lite och tittade på mig, och Håkan gjorde som en liten ansats att fråga hur det var med mig. Då sa jag min dumma fan ”Hej det är jättebra jag har lite ont i magen bara det är ingen fara alls absolut inte” och GICK DÄRIFRÅÅÅN!?!? Har förbannat detta också sedan jag gjorde det. Tänk bara vad som skulle kunna utvecklas av denna situation!?!? Vi hade ju kunnat vara gifta idag för tusan…….(jag kan väl få tro det i alla fall?!?)

Så små barn. Det var väl mysigt och härligt. Torka av dregglet från era mungipor och ryck upp er. Någon gång i framtiden kanske ni får träffa er störste idol också-mig! Tänk vad kul vi ska ha det då.

American Pie – Beta House

Vet ni vad? Jag har faktiskt ett par House kvar som jag redan hade gjort när jag bestämde mig för att inte släppa en varje dag. Så här kommer en som jag tyckte blev ganska fin.

God natt, dröm söta drömmar om House nu, för hen är sexy and hen knows it!

Matglad

I morse när jag plockade ihop min matlåda ploppade det upp en tanke som jag inte kunnat få ur huvudet på hela dagen. Det finns ingen mening med det här, det är inte speciellt kul och det är inte snyggt gjort, men jag var tvungen att få det ur mitt system och nu vill jag, likt en katt som fångat en fet råtta, visa det för någon. För er!

Så, här kommer, Jessica Biel i gräddfil!

Ja, alltså… det rimmar.

XX saker ni inte visste om mig

xx på grund av att vi får se hur många saker jag kan samla ihop. Jag har ju inte ens koll på vad jag berättat och inte berättat om mig själv heller….

1. Jag behöver typ inte klippa eller fila naglarna för jag pillar bort dem (OBS inte biter!).

2. Jag kan verkligen inte sjunga. Verkligen inte.

3. Jag har alltid tyckt om mina vader. De är perfekta.

4. När jag gick i gymnasiet var jag (eller ville i alla fall vara) lite ”punkig” och hade nitskärp och skrev på mina byxor.

5. Jag pratar mycket och snabbt när jag känner mig osäker och blyg.

6. Jag hade tandställning i vuxen ålder (2009-2010) som egentligen var en förberedelse för en stor käkoperation som jag aldrig gjorde. Jag skulle flytta runt mina käkar lite för att jag har ”fel” i fejjan.

7. Jag tycker att tandställning är megafint och störde mig i princip aldrig på att jag hade det.

8. Jag brukar ljuga när jag är ”ute på krogen” om att jag är 16 år, minigolfproffs och har plankat in. Går alltid hem.

9. När jag var liten ville jag bli elefantskötare eller clown. Att dra iväg med en cirkus var min högsta dröm.

10. Jag gråter alltid när jag flyger och tror att jag ska dö.

11. Jag har haft ont i ryggen ungefär varje dag sedan jag gick i åttan.

12. Jag kan vicka på öronen och lilltårna.

13. Jag var en riktig player i mina unga år och var ihop med tre samtidigt när jag gick i lågstadiet.

14. När jag var liten samlade jag på grisar, jag hade säkert flera hundra grissaker (tomas tackar sin lyckliga stjärna att jag gav upp detta innan vi träffades)

15. Så fort jag ser en film jag tycker om vill jag vara en person i filmen, så mycket att min mage gör ont.

16. Jag avskydde te som liten för jag tyckte att det var för beskt.

17. Ingenting kan bli för sött för mig, jag älskar allt sött och slibbigt.

18. Jag har flyttat tioisch gånger, men jag tycker himlans mycket om att flytta också.

19. Jag kan skriva utan att titta på tangentbordet!!!! OBSOBS COOLT!!

20. Jag har varit på kollo varje sommar i mitt liv. När jag var liten jobbade min mamma och pappa på kollo och sedan åkte jag själv och nu jobbar jag.

21. Jag blir åksjuk i alla sorts fordon och var den där ”tönten” på klassresan i högstadiet som satt längst fram med gamlisarna och lärarna.

22. Jag dricker inte vitt vin.

23. När jag var liten så fick jag en så lång sticka i foten att jag fick åka till sjukhus och ta bort den (eller mamma hur var det?).

24. Jag hör dåligt eller lyssnar dåligt, jag vet inte riktigt vilket men ofta måste jag säga ”va?!?”

25. Jag är absolut feminist (men det hoppas jag att ni vet).

26. Jag skriver alltid in google.se i adressfältet istället för att googla direkt i sökfältet jag har uppe till höger på min dattis.

27. Jag sover som en liten gris, pratar ofta i sömnen och går ibland i sömnen också (och en gång i vuxen ålder har jag drömt den där drömmen om att man badar…….ni vet så att man kissar…..på sig…..som tur är var jag utomlands på ett skabbigt hotell som hade ett sånt där plastlakan under lakanet!!!)

28. Jag har tyckt hemskt illa om min röst och mitt skratt men har nu förlikat mig med mitt lite läspande tal och flåsiga skratt.

29. Jag lämnar ofta ostkanter och tekulor framme på diskbänken när jag frukostat mig.

30. Min blodcirkulation är supermegabajsdålig så jag fryser från oktober till mars ungefär (fötterna förfrös jag nästan en gång i fjällen och efter det är de sig inte lika)

31. Jag är en människa….

32. Jag andas…………

33. Jag blundar när jag sover..

 

Okej nu kommer jag inte på mer. Men gråt inte! Det finns en hel massa fler saker på lager inne i min potatismoshjärna, men det får bli en senare historia det.