Månad: april 2013

Hey I’ve got my new pants on and suddenly everything feels right

Japp jag har köpt ett par nya shörtss. Jag älskar shörtss. Efter att jag kom hem från dagens opponering och efter att jag tittat på Never say Never directors cut med Tomas, Anders, Anna och Davis (det är Tomas favvofilm) så slängde jag mig i badet och när jag steg upp därifrån som en sjöjungfru stiger ur vattnet med stil och grace klädde jag på mig dem. Shortsen.

Sååå här kommer en bildKaVaLkAd. Och sorry about the posing guys, it’s from my old modelingdays. Can’t really help myself…tihiii. Jag showar också off min snygga frippa på första bilden här. Fashion bor här!

Bild 2013-04-30 kl. 17.32 #4 Bild 2013-04-30 kl. 17.32 #8 Bild 2013-04-30 kl. 17.34 #6 Bild 2013-04-30 kl. 17.35

En gång modell, alltid modell. Det är som att cykla.

 

Näääämen visst var dom snykka?!? Tänk er dom med en liten tygsko på foten och en fräsig hatt på skann (inte för att jag någonsin har hatt, men tänk) och en liten solglasöga……

……och inget på överkroppen.

 

Men om någon kan rocka den stajlen så är det i alla fall jag, för fashioniqon är också en tidigare sysselsättning of mine.

Kickstart the Road Rage

Nu är det dags för podcast igen och Tack som fan för det!

I avsnitt elva pratar vi om Justin Bieber, den bästa GPS-rösten och omklädningsrumsbekymmer. Och följetongen Blondinbella och Odd så klart.

Och en massa annat!

Var så goda att lyssna.

Som vanligt kan ni lyssna på iTunes, podcasts.nu eller när nere i bloggen.

bild(29)

Play

Lite förarbete

Senare idag/ikväll/någon gång under dagen fast inte superdupersnart kommer vi släppa avsnitt 11 av Tack som fans podcast!

Innan dess föreslår jag att ni har lyssnat på det här

 

Vi väljer att ha kvar segmentet då vi pratar om det här trots att de i efterhand har gått ut och påstått att det inte är på riktigt. Att det är en sketch. Dels för att det känns som att deras trovärdighet är noll, så det kan både vara sant eller hittepå, men också för att det känns viktigt att prata om ”festliga” människor som bara gör lite ”pranks”.

Så, lyssna på det här, avgör själv om du tror det är på låtsas eller på riktigt och om det ens är roligt oavsett, så får du en podcast lite senare!

Wihooo

Bild 2013-04-29 kl. 21.39

Todeloo små vänner. Snabb uppdeejjjt från moi kommer här. Jag satt i skolan till klockan halv fem typ och sedan snabbjoggade jag till jobbet och jobbade tre och en halv timmar. Detta jobb bestod i att stääääääda, och hänga ut klädur. Alltså det är så mycket kläder i omlopp i klädbotiquer så ni anar inte. Nu sitter jag med lite mango och kesella (nyttiiiiiiggga tjjjjeeejjjeeeeeen) och ska p l u g g a. Därav rubriken, wihooo ::D:D:D:D::D:D:D:D:D:D:D Jag ska hinna ge lite respons innan det är dags för sängbesök, och imorgon måste jag gå upp typ vid sju senast senast för att hinna plugga innan min handledning som börjar klockan tio. Som jag sagt ett flertal gånger så har jag nog aldrig längtat så mycket efter ett sommarlov.

Och för att svara på din fråga Ellen, och berätta för alla andra som skulle kunna undra: Ja det blir podd imorgon (mest för din skull Ellen), tyvärr är jag inte med denna gång heller för jag jobbade ju i helgen när den spelades in. Himla tråkigt tycker jag. Nästa podd kanske jag ska göra helt själv för att väga upp att jag inte varit med på två gånger……..

Blörk

20130429-102131.jpg

Bajz alltså. Jag är på väg till skolan för att författa på uppsatsen. Jag är så jääääävulskt stressad över detta för allt tar såååån tiiiiid. Att svänga ihop en liten forskningsbakgrund går inte på en kaffekvart utan det tar liksom fleeeera dagar och jag förstår inte hur allt kan ta sååå ååå ååå lång tiiii iiii iiiiid. Dessutom är mina ögon röda så att det ser ut som att jag gråtit hela tiden.

Det är bara klag klag från mig så nu lägger jag ner så att jag inte förstör era humör. PUSSS

Galning som bor i skogen

God morgon, denna underbara måndag!

Jag skulle vilja tipsa er om en blogg om ett galet projekt. Bloggen heter Bo i skogen och skrivs av en gammal ”kollega” till mig. Vi satt på samma kontor för något år sedan och han är en trevlig prick med mycket bra skäggväxt och ett fantastiskt namn, dock felstavat.

Nu har i alla fall denna galning, vi kan kalla honom Thomas, sagt upp sin lägenhet som han hade ett förstahandskontrakt på, och kommer flytta ut i skogen. Den första maj är han officiellt bostadslös!

Jag tycker det här är fantastiskt. Jag önskar att jag hade haft modet att göra något så här fullständigt bäng, men jag hatar i och för sig att bo i tält. Men jag föreställer mig att det kan vara sjukt harmoniskt att bara skita i allt och dra på det viset, även om jag nog hade hyrt ut min lägenhet istället för att SÄGA UPP ETT FÖRSTAHANDSKONTRAKT I STOCKHOLM!

Hur som helst.

Jag kommer i alla fall följa Thomas blogg för att se vad han tar för sig. Klicka på den feta röda länken där uppe så kan ni också göra det.

Rock on

Bild 2013-04-28 kl. 19.17

Hej hej hallå dagboken. Ni har inte hört så mycket av lilla mig på hela helgen för jag har jobbat 0ch stått i. Och det har verkligen varit jobbigt. Folk har shoppat som om det inte fanns någon morgondag och vi har varit för få hela tiden har det känts som. Igår när jag kom hem orkade jag bara ligga raklång i soffan tills det var dags att somna in, men idag går det inte för sig för idag ska jag försöka få lite plugg gjort. Min handledare mejlade i fredags och skrev ”det ser ut att bli halvdåligt väder i helgen, då kan ni skriva riktigt mycket. Jag förväntar mig genomarbetade texter på måndag”. EHEHHEHEHHEHHHHEEE?!??!?!? Jag har inte gjort ett skvatt. Dags att rycka upp mig nu alltså.

Efter idag (eller imorgon kanske) hoppas jag ha en ok inledning och bakgrundsdel, resultatdelen har jag börjat på men ska fila till och fylla på och sedan är det diskussionen kvar. Jag ska verkligen verkligen försöka få detta gjort tills innan helgen. Då har jag en dryg vecka på mig att fila och piffa och dubbelkolla referenser och allt vad det kan vara innan uppis ska in i näst sista version. Det är nu 21 dagar, eller tre veckor, tills den ska vara inne i sin fullständiga och klara form. Jag känner stressen och pressen. För sista veckan ska vi liksom inte ens ha till att skriva, utan då ska vi bara fixa sånt som vår handledare sagt att vi måste fixa innan opponeringen. Alltså är det femton dagar kvar tills den ska vara inne i sin i princip fullständiga form. GUUUUUUUUUUD. Jag checkar ut från allt umgänge de kommande veckorna. Ta inte illa vid er, det är inte er det är fel på det är uppsatsen….

Mors lilla Olle

Tjenixen!

Här sitter jag med rosor på kinden och solsken i blick.

Bild 2013-04-28 kl. 16.32

Ja, eller kanske snarare rödmosig och flackande blick. Jag har nämligen tagit en paus i podcastklippandet och motionerat lite. Powerwalkat för att bli av med min powervalk, aka 30-årsmagen. Jag insåg att jag är i sinnessjukt dålig form när jag försökte mig på att jogga i intervaller. tre minuter gång, två minuter jogg och så upprepa. Jag pallade att upprepa två gånger. Sedan var jag slut. Det bör dock tilläggas att jag haft ont i halsen i över en månad och det vägrar ge med sig, men jag är inte speciellt imponerad av min prestation. Min kropp är fantastisk när det kommer till att äta gott och dricka gott. Troligtvis en av de bästa njutarkropparna som finns, men den måste bli liiiiite bättre på att göra onjutiga grejor också så att jag inte dör av bukfetma eller nåt. Alltså, jag är ingen träningsfreak och kommer aldrig att bli, men som min nya kollega sade, ”Passa på att träna nu när du är ung, för du kommer inte orka med det lika mycket när du blir gammal”. Och det är ju bra att pressa kroppen lite då och då så att den håller sig frisk, speciellt för mig som är sjuk så ofta.

Hur som helst.

Jag har haft en paus till idag från klippandet och det var när jag åkte runt för att parkera om bilen. Jag hade ställt den på gatan, men där fick den bara stå till på tisdag morgon klockan 8. Därför ville jag parkera den någonstans där den fick stå till torsdag morgon åtminstone, för på tisdag kväll och onsdag morgon tänker jag mig att jag kanske inte ska ratta runt men tanke på den Valborgsfylla jag kommer ha i mig.

Den här parkeringsresan blev lite längre än jag hade tänkt mig eftersom det byggs om en massa här i Hökarängen och eftersom jag har så dåligt lokalsinne, så helt plötsligt var jag någonstans jag aldrig varit förut. Jag var tvungen att be tanten i mobilen berätta för mig hur jag skulle köra igen. Den här gången sade hon däremot i förväg hur jag skulle köra i rondellerna, så kanske var det bara ett tillfälligt fel sist. Till slut hittade jag en parkering där jag får stå till och med torsdag klockan 8, så det kändes bra.

En annan sak som kändes bra var att jag fick ett mail från en läsare som heter Felicia! Hon hade fått en rabattkod på cdon och tänkte på mig för att jag gillar film. HUR JÄVLA GULLIGT ÄR INTE DET!?!?!? VA!?!?!!?! Det gjorde min dag minsann.

Ni frågar, jag svarar

nifragar

Det var länge sedan någon av er undrade och frågade något som en skulle kunna mjölka ut ett slags ”önskeinlägg” av, men härom veckan fick jag denna kommentar av Anna.

Skärmavbild 2013-04-27 kl. 20.59.37

HÄR har vi något att hämta tänkte jag, så här kommer ett ”önskeinlägg” (vill gärna kalla det för önskeinlägg eftersom det låter så coolt och ballt att folk önskar att få läsa något om en bloggares liv) med temat ”Hur vi fått det att funka”.

 

Jag och Tomas träffades i september 2005. Egentligen var inte tanken alls från mitt håll att jag ville bli ihop med någon just då. Jag hade precis blivit glad igen efter en hemskt ledsam och ensam sommar. Anledningen till att jag var så ledsen var att jag precis i början av sommaren slutat gymnasiet=framtidsångest, dessutom var min dåvarande kille otrogen mot mig i samma sväng. Detta i samband med att jag inte riktigt kände att jag hade någon vän jag kunde luta mig mot gjorde att sommaren var förfärlig på alla sätt och vis. Men i september där kände jag mig äntligen glad igen. Jag bestämde mig för att jag skulle ”erövra” någon för att verkligen känna att jag var över dumma exet och på väg mot ett nytt liv. Det var onsdagen den 21 september i en svettig källare, och jag bestämde mig för att erövra Tomas.

I came, I saw, I conquered. Vi fortsatte höras och träffades redan helgen efter för en filmkväll. Sedan rullade det bara på. Den 8:e oktober bestämde Tomas att vi var ihop (utan att berätta det för mig) och i början av januari 2006 flyttade jag hem till honom. Det gick väldigt snabbt men kändes aldrig som att det var för snabbt. Ända från det att vi träffades har det känts lätt att vara med Tomas och som att jag inte kunde förstå hur vi någonsin inte känt varandra. Jag kommer ihåg första gången jag sa ”jag älskar dig” till honom. Han låg och sov och jag viskade det med klappande hjärta och det kändes bara rätt.

Däremot har det inte alltid varit en dans på rosor. Nu har vi varit tillsammans i lite mer än sju och ett halvt år, och varit förlovade i snart sex. Det är klart att alla dessa årens månader inte varit toppen hela tiden. Det vore snarare märkligt om det bara varit en rosaskimrande drömtillvaro. I början hade jag extrema problem med tillit och var väldigt (obefogat) svartsjuk. Här var Tomas en klippa i stormen och hjälpte mig istället för stjälpte och efter ett år hos psykolog och ett år av ständig kärlek från Tomas gick det bättre och bättre. Hade Tomas inte varit så otroligt bra tror jag dock att dessa svårigheter hade gjort slut på oss.

När livet går upp och ner går ju också förhållandet upp och ner. Vissa månader känns det som att vi bara går bredvid varandra utan att leva med varandra, men vissa månader är allt kul och fint och underbart hela tiden. Det svåraste tycker jag är vardagen. Klassikerna som att bråka om disken, eller ännu en gång bli ledsen för att det känns som att vi ”går förbi” varandra och inte alls passar ihop perfekt som två pusselbitar. Men för oss har de perioderna alltid följts av perioder där jag bara längtar efter att komma hem och strunta i att det är stökigt hemma och bara krypa in med näsan i Tomas halsgrop och lukta på honom precis där det luktar som allra mest Tomas.

Anledningen till att just vi fått det att funka tror jag är en blandning av tur, jobb och humor. Tur att vi hittade just varandra och att vi passade så bra ihop. Och tur att vi fortsatt passa så bra ihop. Istället för att växa isär och vilja olika har vi växt ihop mer och mer och fortsatt dela drömmar om framtiden. Jobb för att det faktiskt krävs jobb. Inte jobb som ett sjukt tråkigt och jobbigt jobb, men om en bara ger upp så fort det blir jobbigt och en möter motgångar så kommer det inte heller att bli något långt förhållande. Sedan tänker jag att det hela tiden ändå ska kännas som att det är värt det, det ska inte kännas som att en bara jobbar och jobbar utan att få någon ”lön” för det. Humor för att jag vet att jag alltid har roligt med Tomas. Han är min bästa vän i denna värld och jag vet att jag kan lita på honom helt och fullt och att han aldrig skulle göra något för att vara elak mot mig. Han får fram det bästa i mig.

Okej för att försöka sammanfatta: det har aldrig varit så jobbigt att ”få det att funka” att det inte känts värt det, och det kanske också är därför det har funkat så bra. Men jag tror att det ska till en hel massa tur och flow också, och att vi lyckosamt nog fått detta också.

 

När jag och lillgosisen hade varit tillsammans i sju år så gjorde Tomas denna film till mig. Det är ”vår” låt och en massa bilder från vår tid tillsammans. Gissa om jag grät???!??!??!?!??!??!?

Status update, check check!

Jag fick ett sms om att vi faktiskt inte har bloggat på ett tag och att det förstörde en tänkt mysstund med vår blogg.

Och det stämmer ju alldeles utmärkt det!

Anledningen är att Yrsa, som för tillfället är den som känner att hon får ut mest av att blogga, jobbar idag och jag håller på att förbereda för podcastinspelning. Ni är förresten väldigt få som lyssnat på förra, har ni tröttnat på oss eller beror det på teknikstrulet i samband med postningen av den?

Hur som helst, här kommer en kvick statusuppdatering:

Igår gick jag, Yrsa, Anna och Anders på Flickan från Fiskfärsfabriken. Yrsas pappa spelade en torsk. Alltså, som i fisk, inte slemmig gubbe. Efter det åt vi alla middag ihop på Barcelona tapasbar som ligger bredvid Stadsteatern. Det var phett gött.

20130427-134412.jpg

 

Idag har inte gjort så mycket förutom att städa och investerat lite i en film bara. No biggie.

nobiggie

 

Hehe. Cred till Anna för den bildidén.

Hur som helst igen.

Jag har gått in med en liten slant för att Zach Braffs nästa film ska bli av. Men mer om det i podcasten. Som vi ska börja spela in nu. Hädå!

20130427-134439.jpg