Nu börjar det dra ihop sig till nyårsfirande här på hotellet och vi är nästan redo en halvtimme för tidigt för att lägga vantarna på ett hyfsat bra bord (italienarna ni vet).

Så här ser eder Tomaso ut ikväll:

Vi börjar nerifrån.

Strumpor: Med isbjörnar på från Topshop i London

Byxor: Från Whyreds rea förra sommaren

Skjorta: Köpta i Thailand 2009 och använd en gång sedan dess. På tiden för fan!

Öl: Det Seychelliska ölmärket SeyBrew. Inte jättegod, men svalkande.

Åh gudars hörrni idag har jag träffat två så himla fina små hästisar! På vägen till stranden såg jag dessa två små underverk stå och beta på en äng helt fritt och genast kastade jag av mig det tyngsta av min packning och sprang fram för att bekanta mig med dem. De var lite svåra men efter ett tag kom de fram. Åh hjälp vad fina de var och vad gärna jag vill ha en häst!!

När vi var på väg hem från stranden träffade vi dem igen! Nu var de instängda för kvällen i en hage = så mycket enklare att få dem intresserad av mig. Toppi!

Gott nytt år yrsa! Nu kan resten av kvällen bli hur som helst för nu har jag fått gosa med gulle hästarna <3 Häst är bäst hörrni!

Idag vänner är det dags föööör……stranden igeeeen! Ja det finns inte så mycket annat att göra här och det är ju också för att tanka d-vitamin och bada som vi är här så tokigt vore det ju om vi gick och satte oss på bibblan. Som inte finns. Idag ska vi till en strand som ligger inne i en park av något slag som en måste betala en avgift för att komma in i. Där har de också olika odlingar av tex vanilj och så har de en massa sköldisar. Det ska bli ql att se det! Vill gulla med en minisköldis!!!

Men hörrni vi kör en dagens utfitt igen tycker jag. Dagen till ära (?) har jag på mig min älskade jeansshortsbyxedress som får mig att känna mig som en medlem ut valfri 90-tals popgrupp eller som ett barn.

Jeansshortsbyxedressen kommer från beyond retro

T-tröjan är från monki

Frisyren med luggtofs är från min dagistid pga extremt fluffigt saltigt hår

Skorna är från hm och som ni ser har jag också strumpor i, tros värmen. Detta för att försöka skydda mina små såriga fötter :'(

VAMOS ALA PLAYA!!!!!!!!!!!!

Hej hej hallå dagboken. Idag har vi klarat av vår fjärde dag här på Seychellerna och La Digue. Det har varit en hård dag på några sätt och vis men en bra dag på andra.

Det hela började med att vi åt den sedvanliga frukosten som idag hade hottats upp med pannkakor. Wohoo. Efter detta bestämde vi oss för att gå till en strand som ligger på andra sidan ön än de vi hittills besökt, Grande anse. Det tog kanske 40 minuter att gå dit och det var en rätt trevlig vandring längs med huvudvägen på ön, som det nästan inte kom en enda bil på eftersom det bara finns kanske 30 st här. Det var sinnessjukt varmt så när vi kom fram till stranden var vi pepp på att slänga ner våra saker i skuggan av en palm eller något och sedan slänga oss i vattnet. Det var bara det att det inte fanns någon skugga av ett träd på hela stranden! Allt var bara strand och ingen hög växtlighet som sträckte sig över den. Den enda skuggan som fanns var vid kanterna av den kilometerlånga stranden och där var allt paxat och upptaget. Tomas muttrade något om att det säkert var italienare som tagit och paxat. Hans ökade anti mot dem börjar oroa mig…? Vi slog oss i alla fall ner vid en stor sten för att kunna skapa små tält av våra paraplyer vi lyckligtvis tagit med oss och beundrade den sjukt fina stranden!

Jag gick en tur med mitt paraply och min hatt och min skjorta och fick utstå många blickar och fniss från övriga solbadande personer som låg insmorda i olja mitt i den gassande solen. Men skrattar bäst som skrattar sist, läderväskor!!!

Det var en väldigt rolig strand att bada vid för det kom stora vågor och botten var nästan bara sand. Däremot åsamkade vi oss lite skador när vi lekte i vågorna. Jag fick något litet sår på ryggen, men Tomas…han fick sår på sin lilla pillesnopp! Detta ropade han upprymt till mig från duschen när vi kommit hem. Men från snoppen tillbaka till stranden.

Efter ett tag blev vi lite hungriga och gick upp till den enda restaurangen som fanns på hela stranden (!!!). Det enda som fanns att äta där var en svindyr buffé som vi ratade. Bredvid denna grande anse låg en liten anse hade vi sett på kartan. Vi tänkte att där måste de ju ha en till restaurang eller i alla fall något litet stånd med frukt eller något, så vi följde efter skyltarna som pekade oss åt rätt håll. Det vi inte visste var att vi skulle bestiga ett helt berg innan vi kom ner till Petite anse……

Varför står jag och håller i mina små sandaler jag tidigare idag hyllat kanske ni undrar. Jo det kan jag tala om för er. De älskvärda skorna i kombo med extrem hetta och svullna fötter och lång promenad hade skavt upp en massa små blåsor på mina fötter så jag pallade inte alls med att sätta på mig dem igen för det gjorde så ont! TUR var väl det att bergsbestigningen gav utdelning………….inte. När vi kom ner på stranden såg vi att det inte fanns något alls förutom växtlighet, sand, människor och vatten. Eftersom vi badade i svett efter klättringen tog vi ett snabbt dopp medan mörka moln svepte in över oss innan vi vände och klättrade tillbaka.

Vi tog ett pitstop och fotade oss lite vid en fin ”bäck” (egentligen var det nog ett kärr) framför lite fina stenar. Det finns många fina stenar här.

Men eftersom vi inte ville betala asmycket för någon halvtaskig buffé beslöt vi oss för att vända hemåt. Och på vägen hem hittade vi ett fruktstånd där vi avnjöt denna lunch

Det smakade som himlen!!! Som den där ”BB-mackan”. Som måltiden som intogs på golvet i new york. Som skeden som mättar hunger…osv.

Sedan linkade vi vidare. Det som tagit oss 40 minuter på förmiddagen tog inklusive fruktpausen två timmar för jag gick barfota med mina stackars små fossingar. När vi kom tillbaka till hotellet var klockan typ halv fyra och resten av eftermiddagen spenderade vi på vår terass. Sedan intog vi ännu en måltid i vår restaurang som vi får gratis. Och den har faktiskt varit bättre än jag vågade hoppas! Inte mycket vego förvisso men mycket olika former och tillredningar av fisk. Något som däremot inte var lika angenämt var att det satt en liten liten liten ödla i min mat………….gissa om jag skrek?!? Ja det har jag fått berättat för mig att jag gjorde av Tomas. Själv kommer jag inte ihåg något. Det är lite som ett svart hål. Sedan tappade jag lite matlusten tyvärr men jag satsar på att komma starkt åter imorgon till frukosten och lassa in den sedvanliga marmeladmackan då som om inget hänt. Nu vet i alla fall alla på hotellet hur mitt förskräckta skrik låter. Det är ju bra det.

Ja ni ser. Hård men bra dag. Vad händer i Sverige hörrni? Snö? Regn? Mys? Mycket nyårshetz? Träningshetz? Ge mä info jag längtar lite hem fast att jag såklart har det så himmelens bra här.

Det här var länge sedan hörrni men nu kör vi en gammal hederlig dagens utfitt här på bloggiz. Håll i er.

Jag har på mig…

Klänning: asgammal från hm som jag köpte på någon rea för kanske 30 kronor. Plus med den att det går att äta HUR mycket som helst utan att något sitter åt eller blir tight.

Skor: mina bästa badskor från topshop som jag köpte i nevvan. Älskarom. Älskar färgen och att det känns som att jag är fem år.

Kreativ håruppsättning med scarves och flätor: insikten om att min plattis inte funkar i något uttag här……………..OMG det värsta som hänt denna månad. Jag ska visa en bild sen på Fluffet och min lookalike.

Tomas har på sig….

Badbyxor som han lever i 24/7. Alltså jämt. Han sover till och med i dem……..

Ett linne från american apparel som han råkat torktumla och krympa till hälften av sin originalstorlek. High fashion!

En kepa han köpte i nevvan innan vi var på baseball. Autentisk på riktgt alltså.

Flippisar från Thailand för 40 spänn som hållit i tre år. Kvalitetsprodukt!

Kissnödig pose från style by Mats-Mats

Das is alle. Nu ska dessa två små turister ut och upptäcka en ny strand. Gudars vi är så äventyrliga vi!

(Ps. Vill ni se fler och mer bilder på yours truly så följ oss på inzta. Jag heter yrsaandree och Tomas heter t_bone. Tomas är också privat men han svarar oftast ja, se det som en utmaning…)

Denna dag började som igår med frukost här på hotellet. Vi fick kämpa mot italienarna som roffade åt sig mängder med bröd för att göra matsäck!?!? Vem gör så på en frukostbuffé? Ja, italienare tydligen. Eller kanske bara de som bor här, vem är jag att generalisera? Ge mig gärna vatten på min kvarn eller låt mig veta att jag har fel.

Hur som helst.

Efter frullen påbörjade vi vår promenad mot en strand vi såg igår när vi klev av båten här på ön. Solen gassade och det var sinnessjukt varmt. Vi var därför tvungna att pausa ungefär halvvägs för lite vatten och banan. Just fan. Bananerna tog vi från vårt bord vid frukosten. Hahaha, ja jävlar! Här klagar jag på italienarna. Jaja, when in Rome så att säga.

Vår utsikt gick inte att klaga på om en så säger.

Så här söta var vi.

När vattnet var slut fortsatte vi vår färd och hamnade nån halvtimme senare på Anse Severe, vårt mål för dagen. Det var väldigt glest mellan strandbesökarna så det var lätt att hitta plats utan att känna att man låg på någon annan. Skönt tycker jag som är van vid folks oförståeliga strandbeteende på Öland. Efter ett snabbt dopp för att svalka promenadkropparna började Yrsa sluka sin bok

och jag började fundera på saker som vad jag skulle göra om jag vann drömvinsten på lotto och om jag någonsin skulle få ut den här låten ur huvudet som jag hade haft där sedan frukosten eftersom restaurangen bara verkar ha en skiva som de spelar om och om igen, vilket är en julskiva där sången på några låtar är liiiite liiiite sur, liksom så där så att det är mer smärtsamt än om det skulle vara riktigt falskt. Mitt synfält var perfekt för tankar av detta slag.

Och även livsfarligt. Kokosnötsdöden ni vet. Men jag är ju känd för mitt farliga leverne.

Ganska snart gjorde sig allt vattendrickande påmint och som van vattensemestrare gjorde jag det enda rätta och ”gick och badade” lite.

Efter ett tag letade sig solen in lite för mycket under våra palmer och det råkade sammanfalla väldigt bra med lunchsug i magen så vi packade ihop och gick till ett litet ställe som Yrsa spottat tidigare.

Vi köpte milkshake där vi fick välja smaker helt själva, eller snarare att kvinnan som ägde stället på frågan ”vad har ni för milkshakesmaker?” Svarade ”vad vill ni ha?”
Vi valde banan/choklad. En klassiker från tiden då Clock fanns i Stockholm.

Till det delade vi på en tonfiskmacka.

Trots att vi redan hade promenerat långt kände vi att maten gav kraft och levnadsmod så vi bestämde oss för att spana in vad som fanns ännu längre bort. Inte helt oväntat var det mer mer mer fantastiskt strand!

Och fantastiskt tjäj, men det visste jag ju redan.

Vi såg dessutom en jättesköldpadda till, men det blev ingen bild på det för, hör och häpna, några italienare vägrade sluta gulla med den!

Istället gick vi tillbaka e liten bit och spenderade resten av dagen där.

Runt fyra började vi promenera tillbaka ”hem” igen och vi gissar att vi gått typ en mil idag. Ganska bra jobbat om jag får säga det själv!
Nu har vi ätit middag och blivit underhållna av ett liveband istället för julskivan! Jag trodde aldrig jag skulle kunna bli så glad av gamla hits från 80- och 90-talet framförda med synttrummor och en gitarrist som är såååå nära att groova loss men som håller tillbaka det. Underbart! Vi hör dem faktiskt fortfarande nu när vi ligger i vårt hus. Just ja! Vårt hus! Det kanske ni kan få se hur vi har det i morgon om ni vill.

Nu ska vi försöka titta på Yrsas papi på svt-play. Såg ni första avsnittet av Stjärnorna på Slottet? Vad tyckte ni?

Ses i morgon!

För att kontrastera bilderna på paradisstränder och kärleksmys tänkte jag här lista de sakerna som hittills inte varit lika bra med Seychellerna. Inte för att jag vill klaga på något sätt för vi har det asbra, men så att ni inte ska tro att allt är guld och bäst och älskvärt. Okej

– för Tomas del, myggen. De kalasar på honom som att han är ett extra tasty julbord. Mig rör de knappt (inte i Sverige heller) så jag är förskonad, men jag tycker synd om Tomas.

– maten, för mest min del kanske. De har som sagt inte någon som helst vegetarisk tradition här. Allt serveras med något slags djur till. Tur att jag äter fisk dock för det är nog ca det jag kommer äta till varje måltid här.

– frukosten. Alltså. Vi svenskar har ju en helt annan frukosttradition än måååånga andra länder. Här är frukosten anpassad till de andra många ländernas tradition. Ljust sockrigt bröd med bara smör och marmelad som pålägg, små bakverk och ägg i olika former. Jag vill ha mörkt mysigt bröd med god ost på och en sur limejuice och ruccola och rädisor. Eller yoghurt med en honungsglaserad granola eller varför inte gröt. Mmmmmm..

– att det inte finns någon glass någon stans?!?!?!? Vaaarföööör?

– detta att jag är så känslig i hyn. Solkrämen svider, hyn bränns mycket lättare, läpparna är fulla av torra slamsor och näsan flagnar. Det märks att den inte är som vanligt min lille hy. Jag måste vara väldigt försiktig i solen och egentligen vara i skuggan typ jämt vilket är svårt eftersom det inte finns några parasoll att ligga under. Men vi har lite paraplyn här som jag använder som skydd tillsammans med hatt och solkräm och skjorta.

Japp det är det neggiga hittills. Nu ska vi ut och göra beachen!!!!!! Ligga på stranden och läsa hela dagen, drömmen!!!!!!!!

Puzz på er /flagnande näsan eller är det intorkat snor????

Ungefär klockan 20.33 igår kväll däckade jag i vår myggnätstäckta säng. Jag skulle för övrigt behöva en hel myggnätsdräkt eftersom myggen älskar mitt saftiga blod så mycket att jag anar att folk ibland bjuder mig på sommarfester bara för att alla andra gäster ska slippa bli myggbitna.

Hur som helst, det här är ju inte en berättelse om de tre myggbett jag fick på två minuter när jag råkade slappna av utanför vårt hus igår kväll utan om vad vi gjort idag!

Vi vaknade klockan kvart i åtta av det ilskna mobilalarmet som sade ”Ni har en dagsutflykt att åka på för faaan!”

Efter en frukost i hotellets restaurang blev vi upplockade av en av de 30 bilarna som finns här på ön. Den förde oss till hamnen och en båt som skulle ta oss till Praslin, en närliggande ö. Därav rubriken, för jag är vitsig. Yrsa var jätteglad över att få åka båt igen efter gårdagens kräkfest.

Det gick däremot mycket mer smärtfritt idag.

På Praslin blev vi upplockade av vår guide för dagen som tog oss till Valleé de Mai, en world heritage site där världens största nötter finns. Bland annat. Där strosade vi i en timme och lärde oss om palmer och sånt. Mycket trevligt. Det går dessutom lite rykten på stan att den här parken är platsen där Edens lustgård låg. Några bilder finns dock inte för de är på vår riktiga kamera och vi har ingen dator med oss.

Efter parkturen åkte vi runt lite på ön innan vi åkte till Anse Lazio för lite lunch. Där fanns också några jättesköldpaddor som vi hälsade på.

Jag frestade den största av dem med en puss

och Yrsa trodde att den blev så glad av det så den ville pussa henne också.

Men så vände hon sig om och insåg att han inte alls hade siktet inställt på henne.

Det var ett hårt slag för Yrsa, som till råga på allt fick syn på hans penis. Den såg ut som en stor tunga och hon kommer för alltid vara ärrad av den synen.

För att tvätta bort bilden av sköldpaddsälskoget ur hennes ögon gick vi ner till stranden som anses vara en av världens vackraste, och det kan vi tveklöst hålla med om.

Så vacker att jag kom av mig när jag fortsatte prata om sköldpaddans pillesnopptunga.

”Bada bara och håll käften, så här!” sade Yrsa och visade hur man gjorde.

Nu är vi tillbaka på hotellet och väntar på middagen. Hit kördes vi från båtkajen i en bil som var klädd med blommor och vackra band eftersom den skulle användas vid ett bröllop senare, så vi låtsades att vi var nygifta.

Hörs nån annan gång!

Idag har varit en låååång dag. Vi påbörjade den med att sitta på ett flyg från Dubai till Mahe som hade benutrymme som ett ryanair-plan = ihopkorvade som två små förpackade sardeller. Där satt vi och samlade ihop små dyrbara timmar av sömn. När vi landade på Mahe var klockan runt halv åtta lokal tid men för oss halv fem. Tröttman själva var vi och med lite vätskebrist och hunger och värmeslag blev kön till passkontrollen en pärs, men lyckligtvis vände det hela när jag insåg att vi skulle få en till stämpel i passet. Jag ÄLSKAR det! Vill ha hela passet fullt av stämplar från olika länder, som en egen liten scrapbook över mitt resande liksom..

Utanför flygplatsen blev vi upphämtade av en chaufför som körde oss till piren där båten skulle gå mot la digue. Tomas var ledsen och grät eftersom han insåg att en båtresa på dryga timman väntade.

Men jag sa åt honom att han hade ett val. Att bita ihop och gå på båten och härda ut eller sitta kvar på piren och vänta på mig i en vecka. Han beslutade sig till sist för att gå på och off we went (fast egentligen var det jag som nästan grät, avskyr båtresor pga sjösjuketendenser och kräkfobi). Resan kan sammanfattas som den näst värsta båtresan i mitt liv. Det gungade SÅ mycket och folk kräktes till höger och vänster i olika spypåsar eller sopsäckar. Fyyyyyyyy faaaaaaeeennnnnnnn vad jag höll krampaktigt med min ena hand om vattenflaskan och andra om stolshandtaget. Och hela tiden stirrades ut genom fönstrena och räknade ”upp, en två. Ner, en två” för mig själv och lyssnade på podcast för att hålla mig sysselsatt på annat håll än att freaka ut. Det i kombo med världens bästa åksjukepiller från Thailand gjorde att jag klarade mig helskinnad ur hemskheterna men jag funderar på att stanna här på la digue för att slippa ta båten igen….

När vi kommit i land blev vi ännu en gång upphämtade med bil och körda till vårt hotell. Där hängde vi lite men för att inte somna ståendes begav vi oss ut på äventyr. Vi hade som quest att utforska området, leta rätt på en supermarket, hitta stranden och testa hur lång tid det tar att gå till ”centrum” och medan vi höll på med detta tog vi oss också ett skönt dopp. Åh vad jag har saknat känslan av att tumla runt i vatten!

På väg till vattnet hittade Tomas ”en liten pool” som, enligt honom, passar honom perfekt som badplats den kommande veckan.

Ja jag vet inte vad jag tycker om det men är Tomas nöjd är jag nöjd.

Och såhär söta är vi tillsammans (om någon missat det)

Medan Tomas plaskar i pölen kommer ni finna mig här, i haaaaavet! Med hela härligheten för mig själv eventuellt för fölk verkar inte bada här?

Ja det är pretty much vår dag hittills. Nu sitter vi och väntar på middagsbufféen som ingår. Vi är lite snåla (hallå jag är student) och tänker försöka oss på den hela denna vecka, eftersom den ju ingår. Hoppas bara att inte allt är kött för då är detta en endast kolhydratskost-semester för mig. Kommer att ankomma till Sverige i form av en pomfritt och med skörbjugg.

Äh något veggo ska det väl förhoppningsvis finnas, även om de inte alls verkar förstå vegetarianism som idé här. Men den som lever får se! Hoppas ni har det bra i Sverige!!!!

Ja vi är framme, som rubriken skvallrar om. Just nu är jag dock för trött för att författa något till er, det får bli en senare sak. Både jag och Tomas har kanske högst tre timmars sömn bakom västen det senaste dygnet så liiiiiite medtagna är vi. Nu ska vi gå ut för att upptäcka lite av området vi bor i och försöka hitta en affär att handla någon liten godisbit i. Puss alla