”Vi sa till oss själva: Hur skulle Mel Brooks ha gjort?” berättar Henrik Dorsin och Rikard Ulvshammar angående hur de arbetat med manuset till den nya Åsa-Nissefilmen (inte mindre än nummer 21 i ordningen!).
Och man kan bara konstatera – mellan tårarna av att allt skrattande – att Mel Brooks antagligen skulle ge sitt godkännande.
Inte nog med att Åsa-Nisse – Wälkom to Knohult är en film som för en lång tid framåt kommer att användas som måttstocken för hur svenska komedier skall se ut, nej. Den är även en film som får oss att se vår samtid i vitögat och får vissa av oss att vilja flytta till Smålands sköna skogar.
En viss cynism har surrat runt den här filmens release (och den – skall erkännas – påverkade även undertecknad) huruvida det är dumt att återuppliva en sådan gammal och kär figur då risken finns att resultat blir något i stil med de nya filmerna om den hemlige agenten James Bond eller de nyare tillskotten i amerikanen George Lucas serie av Stjärnornas Krig-filmer.
Jag är här för att berätta att så inte är fallet.
Filmen må ha moderniserats på många sätt (fyrtio år har ändå gått sedan den förra så de må vara förlåtna) men i grund och botten är den fortfarande en film om vänskapen mellan två män och om det lilla samhället Knohult i Smålands skogar.
Det är just i dessa skogar som vår historia börjar och vi får träffa – eller återförenas med när det gäller oss lite mognare till åren som växte upp med svartvita matinéer på SVT – Åsa-Nisse (spelad av Kjell Bergqvist), den Småländske uppfinnaren och hans evige kompanjon Klabbarparn (Michael Segerström).
I Knohult är bingolotter en gångbar valuta.
Filmen inleds med ett sångnummer som inte bara är roligt och svängigt utan fyndigt nog också introducerar oss för invånarna i Knohult och deras egenheter samt det kollektiva lugnet som man endast kan hitta på sådana småorter.
Lugnet är dock kortvarigt och snart visar det sig att vattenpumpen hemma hos Åsa-Nisse har slutat fungera.
I protest mot att Nisse hellre tjuvjagar med Klabbarparn än att fixa nämnda pump väljer hans fru Eulalia att bada i Champis och vattna blommorna med sprit ut hembränningsapparaten. Sådana hutlösa utgifter kan så klart inte Åsa-Nisse tolerera så han reparerar inte bara pumpen utan bygger den mest kraftfulla pump som någonsin setts. En pump som istället för vatten, visar det sig, pumpar upp olja från långt ner i jordens innandöme.
Detta är startskottet för en hejdlös fars om hur Knohult – staden där vartannat ord följs av suffixet jävel – blir ofantligt rikt, världskänt och tillochmed en egen republik med Åsa-Nisse som president.
Men som sagt, en av de mest häpnadsväckande sakerna med filmer är hur kompromisslöst den visar oss vår egen samtid och problemen som uppstår. En komplett lista skulle vara att ta bort nöjet från tittaren att själv hitta upptäcka dem men några bra exempel är:
- USA:s relation till Knohult och dess nya och kraftfulla position som världens största oljeleverantör (lyckligtvis biter inte imperialism anno 2010 på rejäla svenskar som lever som på 1930-talet).
- Sveriges regerings attityd till outsourcing och hur denna leder till kompromisser med ett allt mer hutlöst näringsliv (viket i filmen representeras av det fiktiva Skånskt Petroleum) vilket i sin tur leder till kompromisser gentemot Sveriges invånare.
Även skådespelarinsatserna är genomgående smått fantastiska men jag vill verkligen ge en eloge till Johan Glans som den skrupelfria oljemagnaten Mårten Dagelid, en karaktär så ond att han till och med stjäl godis från barn och gör obscena gester mot dem (något som på film endast övertrumfas av att sparka på hundar). Karaktären kan verka överdriven, men i en alltmer komplicerad värld där gråzonen mellan det goda och det onda konstant suddas ut är det skönt att ha en värld som den i Knohult.
Kort sagt:
Åsa-Nisse – Wälkom to Knohult är en film som förtjänar (och antagligen kommer) att ses av varje svensk, inte minst för att vi som nation glömt bort hur man uppskattar en gammal hederlig pilsnerfilm.
5 av 5.
aah
Jaha. Joo.
Nej, haha, asså jag skojade:
2 av 5.
Åsa-Nisse – Wälkom to Knohult har premiär fredagen den 11 februari över hela landet. Se den om du vill.
