Jag är just nu fast i ett beroendeframkallande litet spel: Zombie Café.

Detta är dock inte en recension av spelet ifråga, utan snarare av det här att vara fast i ett småspelsberoende. Ni vet, när man hittar något skitlir där man skall skjuta bollar på varandra och sedan inte kan sluta spela.

Det suger apballe att vara fast i ett sådant beroende. Och man njuter av varje sekund.

Först och främst måste vi reda ut vår terminologi. Vad är ett småspel? Helt enkelt ett litet jävla spel: Skjuta bollar. Styra en råtta som kör moped. Förstöra byggnader genom att avfyra fåglar med slangbellor. Ni är idioter om ni inte fattade det. Och vad innebär det egentligen att ett spel är beroendeframkallande? Att man blir beroende av det. Idioter.

Nu är de knepiga bitarna är ur vägen. Låt oss vända oss till det där “suga apballe är gott”-påståendet jag nyss hävde ur mig.

Småspelsberoendet är obehagligt. När man lirar vet man att man egentligen bara slösar bort sekunder, minuter och timmar av sitt ständigt försvinnande liv. Det är förknippat med ångest. För det är ju så ohyggligt meningslöst. Samtidigt vill man mäta sig själv – kan man komma längre i evighetsbanan denna gången? Kan man komma till nästa nivå av zombier-som-serverar-maträtter-till-betalande-kunder? Efterhand som man spelar får man små belöningar: man kommer till nästa nivå, går upp en level, låser upp ett nytt vapen. Ni vet, sånt man kommer vara stolt över när man ligger för döden en vacker dag.

De krafter som kämpar om människosjälen i detta fall är två: 1) ens önskan att leva ett värdigt liv (försöker hålla en borta från spelet), 2) ens barnsliga tävlingsinstinkt (håller en kvar vid det). Vilken kraft vinner? Ni vet förbaskat väl vilken kraft som vinner. Sätt aldrig pengar mot barnslighet, girighet eller fåfänga.

Vad vi har här är en klassisk recensionssituation. Jag vill båda ge fenomenet en etta och en femma. Det får bli en trea.

Därmed är mitt recensionsskrivande äntligen slut, och jag kan återvända till att servera fingerburgare på mitt zombiecafé.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *