Nu är det här! Inlägget som alla längtat efter! Nähä, okej, men kanske några av er har gjort det i alla fall. Det här är som sagt bröllopet ur min synvinkel, så hur det var för Yrsa kommer ni få veta när hon kommit hem från Ängsholmen. De bilder ni ser i det här inlägget kommer bland annat från Anna, Emelie, Hanna, Micke och en massa instagramkonton. Därför föreslår jag att ni, efter att ni betat er igenom detta massiva inlägg, spanar in hashtaggen toybröl på Instagram och ger bildbidragarna de likes de förtjänar! Bilderna i inlägget som är tagna av våra officiella bröllopsfotografer är inte redigerade ännu, men sådana bilder får ni kanske se senare i livet.
Bröllopsdagen började med att jag klev ur sängen halv sju på morgonen. Jag hade lite saker att fixa innan jag skulle möta upp mina best hens så det var bara att bita i det sura äpplet.
Först av allt gick jag ner till Marie på Maries Hörna eftersom hon för typ ett år sedan sade ”Jag bakar till bröllopet!” och inte fan tackar vi nej till att få det bästa brödet till den bästa festen. TIO, jag upprepar, TIIIIIIOOOOOO kilo bröd plockade jag upp. Så jävla tungt. Hur som helst, glöm inte att besöka Marie om ni är i trakten runt Hökis. Säg att ni läser vår blogg så kanske hon bjuder på ett glas saft eller nåt. OBS OBS, inget löfte, bara en förhoppning!

Jag tog en sväng förbi Galeasen där vi skulle ha festen och fixade lite innan jag åkte till mitt kontor där alla best hens mötte upp.


Micke var med oss och fotograferade samtidigt som Emelie fotograferade Yrsa. Vilken jävla tur och lycka för oss att vi har vänner som gärna ställer upp med allt möjligt. Vi hade aldrig haft råd eller tid att få ihop allt så bra som det blev utan dem och alla som hjälpte till med förberedelserna och bakning och så vidare.

Här är vi allihop. Till och med Micke! Hur tog han då bilden? Med magi fattar ni väl.

När vi käkat lite och druckit bubbel var det dags att traska bort till galeasen igen för att slå våra påsar ihop med Yrsas gäng. Hur coola såg vi inte ut?! VA!?!? VAAAAAA!?!?!

Ja, jag bytte skor sedan så klart. Vad tror ni om mig egentligen? Att jag är nån slags såsse eller? Nä, just det, jag är mer vänster än så, pilutta er!

En något nervös, stressad och pirrig brudgum.

Jag och Yrsa pep iväg själva först för att ta lite bilder på tu hen hand.


Vi hade båda fotograferna med oss så klart, och det kändes tryggt. Jag tror däremot att alla turister med mobilkameror lyckades bränna av fler bilder på oss än de här två hårt arbetande stackarna. Jösses vad vi fick uppmärksamhet.

Vi tog lite bilder nere vid vattnet också där det blåste på friskt.

Och så hittade vi det här konstverket som vi förgyllde med det vackraste konstverket som finns – Kärleken <3 (tack Aftonbladet för att ni lånade ut ett tankstreck till mig, jag vet att ni gärna använder alla själva)

Men så kände tidspessimisten i mig att nu var det nog dags för de andra att komma…

det gjorde de och så tog vi en massa bilder i den här stilen.

Yrsa och hennes följe gick åt sitt håll och vi gick åt vårt och tog lite fler bilder som ärligt talat blev fuckin’ bad ass. Vi skulle kunna vara ett band. Vi är ett band om ni vill. Signa oss.

Så närmade sig klockan 15.00 och då skulle vi ju gå längs en altargång så det var bara att traska mot Jakobs kyrka i Kungsträdgården.

Yrsa hade livvaktsskydd pga smoking hot brud.

Eftersom jag hade tidspessimismen påkopplad gick vi för fort, så vi stannade till på vägen och körde lite peppiga ramsor.

Men till slut var det då dags. Den här bilden är tagen ungefär fem sekunder innan vi klev in genom kyrkdörrarna.

Vårt fantastiska, fantastiska band! De framförde Green Eyes av Coldplay som ingångslåt, Come What May från Moulin Rouge, Gårdakvarnar och skit av Håkan Hellström (han kunde tyvärr inte närvara själv eftersom han hade en liten spelning i Göteborg) och som utgångslåt blev det All I Want is You från filmen Juno. INTE Ikea-reklamen, även om de jävlarna kidnappade den nån månad innan bröllopet. Fan vad arg jag blev när jag såg den reklamfilmen första gången. Ska aldrig mer handla på Ikea…

Efter en underbar vigsel där jag höll på att börja gråta ungefär en miljon gånger varav den första var så fort jag såg ansiktena på alla människor som var där, och där alltså min gamla konfirmationspastor, tillika ungdomsledare (typ), vigde oss gick vi alltså ut igen till tonerna av Ikea-låten, NEJ! Juno-låten…

Jag och Yrsa fick pusta ut lite i brudkammaren…

Och sen sprang vi ut och möttes av konfetti och jubel och glada människor!


Exakt vad jag pysslar med här är oklart, kanske ylar jag lite mot månen innan jag pussar Yrsa.

Vi fick kramar till tusen…

Och sen promenerade alla till Galeasen!


Här tror jag Anders sade ”Ohohohoh ahahahaaahaaa” till Yrsa. Konstig sak att säga, men det är ju tydligt med ansiktsuttrycket.

Alltså vilken böna jag gifte mig med!

Efter en skål i bubblig fläderdricka var det dags för middag med allt vad det innebär på ett bröllop.


Ville och Vilda var fenomenala toastmasters!

Det hölls tal…

Och sjöngs sånger.

Vi fick en bensträckare innan efterrättsbuffén och här berättar Ludde troligtvis samma berättelse som ni kommer få höra i nästa avsnitt av podcasten.

Vi skar upp bröllopstårtan som vad asgod!

Och efter alla sånger, tal, skratt och tårar tackade vi med ett väldigt improviserat tacktal som jag inte minns ett dugg av längre.

De som kände sig gamla, trötta eller bara småbarnsföräldriga åkte hemåt och festinjektionen trillade in. David och Anders var så klart kvar.

Tatueringarna åkte fram…

Anna fick vara Harry Potter och vad mer behövs egentligen?

När vi dansat i ett par timmar rullade Burger Bros in och serverade burgare till de som var hungriga.

Jon pratade om hur det var det bästa som någonsin hänt.

Och så fortsatte festen!

Ludde som var skadad, ännu en gång LYSSNA PÅ NÄSTA PODCASTAVSNITT, gjorde mest dansmoves av det här slaget.


Vid fyrasnåret stängde jag av musiken, sade att nu är det faktiskt nog, och så tog vi en sista bild på alla som kämpat hela natten. Den har ni redan sett i det här inlägget, och eftersom jag försöker bjuda på nytt så får ni istället den här bilden som är tagen bakifrån!

Och det var det!
Jag har fortfarande svårt att smälta vilken grym dag det var. Att alla de där människorna var där för att fira vår kärlek och allt fint som sades och visades genom kramar, pussar, dans och lek.
Tack som fan allihop, jag älskar er!
Dela den här roliga skiten med dina vänner: