Kategori: Film/Tv

Måndagstips

Om ni ännu inte upptäckt programmet ”gift vid första ögonkastet” så in på SVT-play och kolla på det på momangen!  
Detta är säsong 2, men säsong 1 finns säkert att hitta någon stans om en vill det. Det handlar om sex olika människor som parats ihop av ett gäng experter på olika områden (observera att expert är ingen skyddad yrkestitel…) och som gifter sig det första de gör tillsammans. Sen får de åka på bröllopsresa och bo tillsammans och efter fyra veckor får de bestämma sig för om de vill fortsätta vara gifta eller gå skilda vägar. Det är ett så OTROLIGT spännande och fascinerande program!!!! Relationer alltså. Och människor. Det är dagens tips från mig till er. Varsågoda. 

WOW en videorecension av Pitch Perfect 2

Vi var ju och såg Pitch Perfect 2 härom dagen och efter mitt propsande spelade vi in en recensionsfilm istället för att skriva en i textform, eftersom vi gör oss så bra i bild…….hehehhe

Se och njut

(obs klippet jag pratar om där jag gör den där koppklappen ligger inte alls på samma youtubekonto som detta ligger på, utan på mitt egna som ni borde hitta om ni söker på mitt namn…tror jag…ehehhehe mvh kan_inget_om_youtube_86)

((ps vet någon något om youtube? Kan en koppla ihop olika konton till ett och samma? Vi har liksom tre olika vi postat lite olika på……..helpp)

Håkan <3<3<3

hakan

KOLLA RÅ VA MYS VI SKA GÅ PÅ!!!!!!!!!!!!!!!!!! En film om Håkans spelning på Ullevi i somras. Vi kunde ju inte gå på den tyvärr eftersom vi hade en annan grej inbokat just den dagen som kändes lite meckig att hålla på och planera om. Boka ny tid för kyrkan, meddela alla gäster om att det var uppskjutet osv.

Ja det var alltså bröllopet vi hade planerat in just den 7:e juni, långt innan datumet för Håkis spelning släpptes. Men nu kommer vi alltså få uppleva det från en biosalong. Åh alltså det kommer bli så otroligt härligt. Jag se framför mig att det kommer kännas som att vara PÅ konserten, inte sitta i en biosalong och titta på. Enda tillfället en vill ha platser långt fram i salongen….hehe. Jag kan också tänka mig att det vore fett ballt att se det på cosmonova och så klipper de liksom som att en är mitt i en glad peppig folkmassa och har Håkis framför sig. Det vore spännande. Kanske lite illamåendefaktor på det hela dock..

Detta känns i alla fall minst sagt som en bra ersättning eftersom jag inte kunde gå på könsertten. Denna film och att sitta och googla gifar på lälle Håki tillfredsställer mitt behov tills tiden är kommen för nästa konsert (om du läser detta håkan så hoppas jag att detta blir snart) ((och eeeh du är bäst)).

hh_152280792 large (1) tumblr_lze7cr94qS1qhlr65o1_500 tumblr_m0s9ioWGXL1r9j1hjo1_500 tumblr_m07on7BrQ51qhfycpo1_400 tumblr_m7rnlmTpo51qm7tbzo1_500 tumblr_mleqg7R3LJ1rxmpfko1_500 tumblr_mzhtu3NiLm1t0qfrno1_500

tumblr_m1t1wj6ihu1qijq1xo1_400

(Ja alltså…den här sista var ju inte Håkan Hellström utan Håkan i Sune. Men alltså han är grym han med så hans gif får också vara med i I love Håkan-gifbomben. Sune is my homeboy och Håkan alltså min homeboys lillebrolla så det är klart han förtjänar en plats liksom..)

Her, igen

Igår kväll var jag och Tomas och såg den, av honom, extremhypade filmen Her. Tomas tyckte ju att den var så fruktansvärt bra och ville ta med mig på den för att jag också skulle få njuta av härligheten. Jag tyckte dessvärre att den sög. Det enda som var bra med filmen var popcornen

20140323-112100.jpg

HAHA ba skojja! Jag tyckte också att den var himla bra. Däremot tyckte jag kanske att den var lite mer svindlande och ångestframkallande än vad Tomas upplevde. Där ser en verkligen vilka olika typer av människor vi är och hur vi tolkar saker olika beroende på hur vi är. Jag tolkade till exempel en viss sak i filmen som extremhemsk medan Tomas bara tyckte det var fint.

När jag satt där och såg den fick jag också väldigt mycket tankar om vårt samhälle och var vi är på väg någonstans med all teknik och balla sådana saker. Alltså vad läbbigt det ÄR egentligen att alla sitter nedböjda på tunnelbanan och stirrar ner i sin lille telefon. Det är som att telefonen är ens kompis men också ett skydd mot omvärlden. Eller i alla fall för mig. Jag kan ju icke säga något om hur det är för andra. Men det känns ju också som att det är en skillnad mellan att typ sms:a med en kompis eller interagera på instagram eller liknande. Men att sitta och spela Hayday (som jag gör som en besatt)?!?!???! VAD ger det? Noll egentligen ju. Och att jag kan avbryta ett riktigt irlsamtal för att skörda mitt hö? Jamen alltså det ÄR så märkligt. Och speciellt då i relation till denna film, då tekniken gått framåt och en kan ha en personlig IOS i sitt lille öra som är som en riktig människa en alltid kan prata med och få utbyte av. För mig var det helt sjukt ångestframkallande att se, för alla människor gick bara och pratade med sina OS:ar och inte med varandra. Som att alla bara levde i egna små bubblor och glömde bort omvärlden. Och så kan jag känna att det är lite med snarttphonsen också, för mig i alla fall, och det skrämmer mig.

Samtidigt var det också intressant att fundera över vad som är vänskap och kärlek och relationer, och vad som är ”på riktigt”. Alla ni som läser denna blogg till exempel, när ni kommenterar blir jag så himla glad. Men jag kommer ju kanske aldrig träffa en hel del av er, men ändå tänker ju jag att det är på riktigt. Så kan en då tänka att en vän som inte finns i mänsklig form, utan bara i någon flytande materia eller vad det nu var i filmen, inte finns? Åh gud ni märker ju mina förrvirrade tankar. Men en bra film ska ju få en att tänka eller känna eller roas så jag är nöjd med biobesöket! Dessutom satt Sandra Beijer i samma salong såatttee nu kan ju jag säga att jag gått på bio med Sandra. Kulkul!

Summan av kardemumman. Se Her hörrni. Den är fin och sorglig och svindlande och tänkvärd.

Her

Nu har jag kommit hem från bion och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är som en karusell av känslor inom mig och jag kan inte minnas när en film fick mig att må så här tidigare. Jag har insett att jag är ganska dålig på att sätta ord på känslor, så jag önskar att jag bara kunde ladda upp mitt nuvarande sinnestillstånd så att ni kunde känna på det. Tänk att jag en gång i min tonår skrev till Aftonbladet och sade att de borde göra mig till recensent istället för ”de där gubbarna” de hade. För de hade ju ingen aning om vad vi ungdomar gillade för film och därigenom blev deras betyg missvisande tyckte jag. Och jag hade nog rätt, gällande att de inte hade någon aning om vad vi gillade alltså, inte att jag borde ha blivit recensent, för nu sitter jag här utan att kunna förklara varför Her är så fantastiskt bra.

Men jag skrattade, grät några tårar och kände det som Theodore (Joaquin Phoenix) kände. Den var så jävla bra! ALLA i filmen var så jävla bra. Och musiken och fotot, ALLT! Fem av fem.

Först tänkte jag lägga upp trailern här, men jag vill inte göra det. Jag vill att ni får se filmen helt utan att ha matats med delar av den innan. Den verkar ha premiär på alla hjärtans dag. Gå och se den för fan. Med en partner eller en vän eller själv om du hellre vill det! Men missa inte Her. Fan, nu kanske jag hajpar den så mycket att ni kommer bli besvikna, men jag tror inte det.

Her är årets, och kanske till och med 2010-talets bästa film.

Så ni får ingen trailer av mig, ni får bara en vanlig sketen filmposter.

her

Stjärnorna på slottet

Skärmavbild 2014-01-11 kl. 23.45.21

Som många av er kanske vet är min pappa med i årets stjärnorna på slottet, och idag var det hans dag. Det var med rätt nervig sinnesstämning jag tryckte på play (på svtplay) men nu har jag sett programmet och det var ett så himla bra avsnitt tycker jag (kan dock vara något partisk i denna fråga). Lilla pappis pratade och berättade så ärligt och fint om sitt liv och jag grät lite några gånger men skrattade också. Det är så knäppt att se pappa bara vara pappa fast i en sådan offentlig situation, han är ju alltid någon annan annars när jag ser honom på scenen eller liksom när han är in action. Det var ovant men fint. Jag tycker att ni ska se avsnittet om ni inte gjort det, så får ni en skymt av mig i några sekunder också *samlar ihop till 15 minuter of fame*

OCH det var inte bara jag som tyckte att avsnittet var extra bra. Någon gube på aftonbladet (Jan Olov Andersson) tyckte tydligen också det, kolla här liksom

Skärmavbild 2014-01-11 kl. 23.51.35

 

Men han hade en liten åsikt om vad som saknades i avsnittet, mer info om MIG. Ja jag kan inte blame honom. Jag är rätt spännande.
Skärmavbild 2014-01-11 kl. 23.51.53

 

 

Näääääämen skämt åsido tycker jag att det var fint att det fick vara så mycket bara pappa, och jag som känner honom vet ju att det finns så extremt mycket mer historier och minnen (extremt detaljerade för pappa kommer ihåg a l l t) så det hade lätt kunnat bli en hel säsong med bara honom och det skulle ändå inte bli tråkigt. Lite sinnessjukt kanske då han skulle ta med bara sig själv på olika upptåg och bara prata med sig själv i en veckas tid och pendla mellan att ställa frågor och svara på dem.

Men som sagt, se avsnittet tycker jag.

Jag <3 min lilla pappis

833726

Äntligen 1:a december

Idag är det, för den som missat det, den första december. Och första december betyder FÖRSTA AVSNITTET AV JULKALENDERN!!!!

Jag har peppat som tusan inför detta år eftersom Mysteriet på Greveholm är en av mina favoritjulkalendrar någonsin och de senaste årens kalendrar har jag inte roats så mycket av. Så till frukosten imorse serverades, förutom rostmackor, också första avsnittet av Mysteriet på Greveholm 2.0 (dock inte när det sändes på tv:n, så tidigt var inte denna lilla gris uppe)!!! Jag satt så här alla tretton minuter

Jag älskare!!! KAN vara för att det är så bekant och väcker så mycket minnen, eller så kan det vara för att jag älskar mysskånska! I vilket fall blir detta första kalendern på flera år jag kommer anstränga mig för att följa.

Mina andra favoritkalendrar genom åren är:

1. Sunes Jul. På ohotad förstaplats kommer Sunes Jul för alltid stå för mig. Jag älskar Sune!

2. Pelle Svanslös. Den var mysrolig och jag var lite kär i Pelle. Dessutom var pappi med i den och jag hade fått vara med på inspelningsplatsen och sett allt ”behind the scenes” och det kändes ballt.

3. Jul i Kapernaum (stavning?). Jag kommer inte ihåg jättemycket av den mer än att det var himla spännande, någon åkte i en tidsmaskin, det var vackra juliga miljöer och det var någon form av kärlekshistoria.

4. Kaspar i Nudådalen. Ännu en riktigt julig julkalender med mycket snö och härlig stämning. Jag tyckte om den för att den också gav den där mysjulkänslan (ser ni något samband mellan de jag gillar???) och för att pappi var med även i denna och Per Oscarsson som jag elskar.

En kalender som jag kommer ihåg att jag ogillade starkt var Klasses Julkalender, jag tyckte bara att han var skrikig och jobbig. Och Tomtemaskinen kommer jag ihåg att jag tyckte var himla läskig så den kommer inte heller högt på listan, även om jag vanligtvis gillar Pettsson.

 

Det känns lite tråkigt att inte ha sett de senaste årens kalendrar, jag ser fram emot att få barn så att jag kan sitta och titta med dem och liksom ha en anledning att göra det så att det blir av. Ååhh sitta med en liten varm klump i knät och äta lussebulle med tända ljus………………….åååhh

Min namne

Jag bläddrade lite i senaste Solo och såg då dessa två coolingar som tydligen ”alla pratar om just nu”, och en av dessa heter som av en händelse YRSA! Precis som jag!

SKÖNT att det kommer någon till och ansluter sig till mig, det börjar bli lite tomt på toppen så att säga. Kändistoppen. Yrsorna på A-listan. It-grrlsen vid namn Yrsa. Hittills är det väl nästan bara jag som är så kallad kändis som har detta ljuva och flärdfulla namn…………………………

 

 

 

Nej *hahaha* skratta lite nu så lägger vi skämten åsido efter det. Jag är inte kändis och Yrsa Stenius är väl den mest kända Yrsan, jag vet det och är inte helt verklighetsfrånvänd. Men ett som är säkert är att denna Yrsa Schau är sjukt duktig på det som jag är så himla dålig på och som är en av mina största sorger här i livet, nämligen att sjunga. Jag kan börja gråta när jag inser att jag aldrig kommer att kunna få någon att rysa av välbehag av min sköna röst. Men skit i mig och kolla in min coola namne och hennes kompanjon. De kan det där med att sjunga så att man mysryser!