Hej och hopp och tjo och tjim. Jag outar på en gång att frånvaron här på www inte beror på bebisar som kommit utan det beror på en sån himla trötthet och matthet. Det har liksom inte funnits någon extra ork i min lilla kropp till annat än det absolut nödvändiga. 

Sedan igår är jag inlagd på SöS igen pga blodtrycket och här blir jag inte direkt mindre trött så just nu orkar jag mest ligga och lyssna på poddar och titta ut genom mitt fönster. Men allt är bra med oss alla tre i övrigt! 

Hörs när lite mer ork kommit. 

  

19 Comments on Den stora tröttheten 

  1. Jag kan verkligen minnas att jag var så trött, men har helt glömt hur det kändes. Mer än att varje dag var långt som ett år och kändes som att bestiga ett berg. Minns också att det kändes helt omöjligt att ens svara på sms, orkade knappt läsa dem. Så märkligt nu i efterhand. Hang in there, snart är detta bara ett gammalt minne för dig med, till det som skulle bli upptakten till det stora Äventyret!! Känner all sympati!! Du är supertuff även om det är supertungt!! Du kommer att bli dig själv igen!!

  2. Hejja hejja! Inte det minsta konstigt att du är trött. Du är höggravid! Du får försöka visualisera målet som inte är så långt bort. Kram!

  3. Åh, kämpa Yrsa! Du är superstark och inte konstigt att du är tröttis, två hela människor växer ju samtidigt där inne! Helt galet. Tycker också att det är SÅ coolt att du som är tvilling själv ska få tvillingar. När jag var 6 år fick jag tvillingsyskon, och jag kommer ihåg hur min mamma kändes sista tiden, trodde aldrig att hon skulle bli som vanligt igen, men så fort piff och puff var på utsidan var det så himla naturligt och ”vanligt” fick en ny fantastisk innebörd. Den här tuffa tiden du går igenom kommer snart vara ett minne blott! En stor www-kram till dig och de små där inne från en läsare i Gbg som hejar på dig!!

  4. Skönt med en uppdatering, en blir ju allt lite orolig när det är tyst på www, du känns som en vän trots att vi aldrig setts. Men- Snart är dom här dom små liven! När ni gått 37+0 finns det väl inga hinder för att plocka ut dom? Styrkekram till er alla 4

  5. Kram och pepp till dig! Skönt för digatt veta att de har det bra och lever loppan i magen men hoppas för din skull att du snart får hälsa på bäbisarna utanför magen.

  6. Heja heja!! Alltså, de verkliga superhjältarna i världen är gravida kvinnor i allmänhet och tvillinggravida i synnerhet! Hatten av. 🙂

  7. Åh gud snart är dom här!!! Så orimligt spänd nu, trots att vi inte känner varann, all pepp och lycka till!!! Snart är det bebisbilder istället för magbilder vi möts av här på bloggen ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

  8. Lycka till med allt! Snart år det dags och du har gjort ett fantastiskt jobb i nästan 9 månader!!! Mina tvillingar verkar inte vilja komma ut ännu utan gottar sig för fullt i magen, min kropp har dock börjat tröttna rejält så nu är det fram och tillbaka till sjukhuset varannan dag. Tråkigt och tröttsamt!! Men försöker ta en dag i taget 🙂 (v.36)

  9. Grattiiiis! Så fantastiskt! Ser så otroligt mysigt ut att vara två. Äääääntligen är din kropp din igen (även om det är en liten läkningsperiod innan allt är som vanligt). Är själv i vecka 36+1 idag och är så himla avis. Längtar efter bebis, längtar efter min egen kropp, och längtar efter att allt ska vara över. All lycka nu i den första omtumlande bebistiden! Allt är OK, kom ihåg det.

  10. Men åååh! Av ovanstående kommentarer så: Grattis grattis grattis grattis till er! Börjar ju nästan gråta så glad är jag för er! Njut och låt er vara instängda i bebisbubblan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *