Jag har gått in i någon slags andra andning här känner jag, alltså en andra andning med total trötthet igen. Jag känner mig som en vandrande sömngrusig zombievarelse så fort klockan blir runt lunch.

Igår kom jag hem från jobbet runt ettiden, och åt lite lunch och bestämde mig för att ta tag i det stora oket som legat över mig i någon vecka. När vi skulle åka iväg till Jämtland och jag skulle packa min lille väska (som i detta fall var en ikeakasse) så upptäckte jag små små krypande larver (UUUUHHHH får sådana äckelrysningar av bara ordet) mellan mina kläder i min nedersta våning i trådbacken. Efter lite googlade som Tomas fick göra pga mitt äckel inför detta kom han fram till att det borde vara pälsängrar. Då hade jag inte tid att göra något åt detta, men igår kände jag bara att jag var tvungen att göra något. Så jag bokade hela eftermiddagen i tvättstugan och tog ut alla mina kläder ur mina garderober, tittade igenom allt, tvättade allt där jag såg små larver (vilket endast var på den understa våningen i trådbacken närmast golvet), dammsög hela garderoberna noggrant, kollade igenom alla mina lådor innehållandes strumpor, sockor, underkläder och strumpbyxor. I dessa lådor hittade jag några små små skal av larver så allt detta fick också tvättas. Plus att det fanns två maskiner tvätt sedan innan eftersom vi rensat i tvättkorgen som också den stått på golvet i min garderob. Nu känns det lite bättre, men fortfarande är jag osäker på om detta städande räcker? Eller ska alla alla alla kläder tvättas oavsett? Vad kan en mer göra?

Efter denna ansträngning (som gick i otrolig snigelfart) placerade jag mig i soffan och åt lite mackor och sedan pang krasch bom somnade jag där och sov tills jag masade mig över till sängen istället. Det är inte klokt vad trött jag är.

Idag är tröttheten också som ett tungt lock över mig. Jag tog mig ut till mini rodinis utförsäljning direkt efter jobbet och var där vid kvart över ett och fick då tid till insläpp klockan 18………………………paus för skratt…………jag tänkte nog att jag skulle åka tillbaka men nu när jag kom hem så blev jag helt utmattad och känner bara nääääääääääe jag orkar inte. Istället ska jag tvätta håret, något jag skjutit upp flera dagar pga ingen ork och sedan ska jag sätta på mig nattlinne och lägga mig i soffan och när Tjompen kommer hem ska vi titta på film. Så mycket bättre än att åka ut till något oskönt industriområde.

12 Comments on Eftermiddagskul med trötthet och pälsängrar

  1. Pälsängrar är det värsta! Men, köp röd cederträolja och stryk längs listerna! Finns över små kulor eller bitar av cederträ som man kan lägga lite varstans. De små odjuren gillar inte lukten tror jag och jag har inte sett en enda sen jag började med detta.
    Kör en koll i köket också, ibland äter de liksom upp färgen på gammalt finporslin (sååå konstigt!) och de gillar ju damm så om ni har några mormorskoppar som står och dammar kan de finnas där med!
    Lägg också fina plagg i såna där återförslubara plastpåsar, de har dyr smak och gillar silke och kashmir och sånt!

  2. Tvätta med såpa i garderoben och längs med lister, pälsängrar ska tydligen ogilla såpa! Och att köpa cederträ-block att ha i garderoben kan vara bra som Anna skriver då de inte gillar lukten. Sen finns det fällor med klister på som man kan köpa för att lägga ut och se var de befinner sig. Här finns cederträ och fällor: http://www.rodceder.se/default2.asp Löser ju egentligen inget problem med just fällorna men det är något i fällorna de gillar så de tar sig dit om de befinner sig i närheten, då vet man vart de befinner sig så man kan bekämpa de! Tyvärr kan pälsängrar bo under lister (det har de gjort i vårt förråd :/) och kan vara svårt att bli helt av med, men man kan ju i alla fall begränsa deras leverne. Hittade faktiskt ett gäng under spisen i köket också ganska nyligen, uuuh. Och tidigare under soffan. Men efter ett tag släpper de värsta obehagskänslorna inför krypen och det är bara att dammsuga och grönsåpa med jämna mellanrum och hoppas på det bästa… 🙂 Har tack och lov inte fått in de i garderoberna än.. Höll på och få panik första gången jag såg de men nu får jag bara en lätt äckelkänsla. Pälsängrar i vuxet tillstånd, som flygande skalbaggar, kan komma in utifrån när man har öppet fönster exempelvis på sommaren, och sen lägga ägg som blir till larverna, så även om man blir av med alla man har inne så är det aldrig någon garanti för att man inte får tillbaka nya. Tyvärr kan de leva länge också eftersom de äter damm och inte bara kläder.

    • Tack för tipsen!! Såpa är ju toppen för jag ÄLSKAR såpa, finns inte många lukter i livet som slår det. Ska såpa på inne i garderoben och köpa sådana där block. SÅ äckligt alltså med dessa larver och tanken på en flygande skalbagge som lägger ägg?? Jag vill inte ha några äckliga ägg i mitt hem ://// uuuhhhhh. Men vi verkar ju ändå vara rätt förskonade för vi har bott här i sex år och detta är första gångenjag ser äcklisarna, och jag har aldrig sett det under soffan eller sådär.

  3. Alltså jag tycker allt såntdär är så otroligt äckligt så sitter och läser och känner typ usch stackars sate. Sen killar det till på armen där jag sitter… Där
    Kryper den äckligaste långbenta spindeln jag sett i hela mitt liv på min arm!
    Småbarnsförälder som jag är var det närmsta jag hade en kissblöja att mörda den med ()
    Känner för att skala av mig huden och stoppa den i tvättmaskinen en vända

    • UUUUUUUUHHHHHHHHHHH fy fan hatar spindlar. En gång har jag haft en i min säng när jag gick och lade mig och det har gett mig men för livet. Men kissblöjesynen är väldigt rolig! Så tack för ett gott skratt!

  4. För mig är det typ normalt att ha pälsängrar lite då och då. Tror inte det är lika ”farligt” som typ kackerlackor eller nåt. Det bästa tipset är väl att hålla rent, brukar hitta dem där det är dammigt typ under sängen eller i garderober. Och att man inte ställer saker direkt på golvet i typ garderober. Då blir det mysigt för dem. Finns såna där träbitar som någon tidigare nämnt också! Så mina tips är att städa ur garderoberna, torka ur med rengöringsmedel och så och sen göra det lite då och då så de inte får chans att gosa i lugn och ro i garderoberna. Köp några cederträbitar också, det skadar ju liksom inte 🙂

    • Tyvärr måste jag ställa trådbacken direkt på golvet :(((( Men jag ska absolut tänka på att städa oftare…kaaaaan ju vara så att jag inte riktigt rensat ordentligt i mina lådor på sex år……………kan vara så……….ehehehhehhehe. Och träbitar! Ska fixa så jag kanske förhoppningsvis slipper fler äckelpäckelbesök.

  5. Hej Yrsa och Thomas! Jag måste bara säga stooort grattis till bebbarna i magen! Läser ju er blogg men har inte kommit mig för att kommentera förens nu. Jag är själv gravid i vecka 22 och känner igen det där med tröttheten, det är nästan larvigt hur mycket jag kan sova?! Anyways, så är jag även lärare (dock arbetar jag på Fsk just nu) och det känns sjukt kul att få läsa om din graviditet 🙂 Ja just det! Vår katt heter Yrsa! Där tog sammanträffarna slut 🙂
    Kram Amanda

    • Hej hopp och tack så mycket för grattis, och grattis till dig (er) också! Spännande att du också är lärare! Och mysigt med förskola, jag är också väldigt sugen på att jobba på fsk. Jag gjorde ju det i mina yngre dagar och det är ju så himla mys (och såklart svinjobbigt också ibland) Jobbar du heltid och så trots tröttheten? Jag känner mig verkligen som en liten parodi med min trötthet, det är verkligen larvigt som du skriver. Snyggt namn på katten ni funderar inte på att också döpa bebben till Yrsa, ett mycket eminent namn om jag får säga det själv :)))) Hehe. KRam!

      • Tack! 😀 trots att vi vetat om graviditeten sen i somras känns det liksom inte verkligt förrens nu när magen börjar växa. Känns både spännande och väldigt läskigt allt det här tycker jag! Det är väldigt mys att jobba på förskola, jag trivs väldigt bra, men jag fick tyvärr problem med foglossning väldigt tidigt så jag är sjukskriven på 50%. Så det funkar ändå helt ok med jobbet 🙂
        Haha, hade inte Yrsa redan varit tagit av katten hade det nog absolut stått på bebis-listan!
        Läste precis ditt senaste inlägg och det verkar som du haft det lite jobbigt på jobbet, innan jag jobbade på fsk arbetade jag som lärare (för barn med särskilda behov) men en anledning till att jag slutade var just att pressen som lärare blev för mycket. Jag vet ju verkligen ingenting om din situation på jobbet och vill absolut inte komma med ”pekpinnar”, men jag vill bara säga var rädd om dig! Jag vet hur lätt det är att ta på sig för mycket som lärare och bara känna sig allmänt värdo. Peppkramar kommer här! <3

        • Men då är vi ju verkligen typ på samma ställe, både i tid och i yrke och i sjukskrivning och i känslan. Skönt att det finns fler out there. Du får ändå komma med pekpinnar tycker jag eftersom du varit i samma sits, det är verkligen svårt att känna huruvida ens känslor är legitima och rimliga när en är mitt i det tycker jag. Och så är jag ju så himla DUKTIG jämt. Jag vill bara känna att jag tar hand om mig och är rädd om mig, men jag tycker det är svårt =// Jag skulle i vilket fall som helst jättegärna också jobba på fsk, eller i förskoleklass istället just för att det känns väldigt mycket. Men det får i sådant fall bli ett senare projekt. TACK för fin kommentar och peppkram! Right back at you.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *