Idag började min dag klockan tjugo i fem…tror jag? Då väckte Tomas mig och vi körde ett matningspass med smågnölarna. Sedan gick Tomas och la sig och jag var vaken med bebisarna. Eller ja de var ju inte vakna men jag fipplade omkring med saker som behövde göras. Sedan klockan sju ungefär började jag göra mig iordning för en dag utanför hemmet!!! Så stort. Jag sminkade ögat och borstade luggen och torkade lite med en babywipe under armen. Sen åt jag en skål med sojgurt och klockan åtta väckte jag Tomas för då vips var det dags för nästa matning av bebisarna. När detta sedan var avklarat blev allt väldigt hetsigt. Vi hade nämligen en tid på SöS BB-mottagning för samtal och hjälp med amning och utrymme för att fråga saker om bebisarna. Det var också en läkare som skulle kolla på bådas höfter pga de låg i säte (tvåan förvisso bara ett tag men hon kollas ändå). Sen hade även jag en tid på spec Mvc för koll av mitt blodtryck. Mycket att stå i! Och vi hade inte så mycket tid där efter frukosten. Men rapas måste man ju, så ett litet tag fick vi sitta såhär mysigt och bara gnossa.

  

   
Sen blev det som sagt stressigt men vi hann i alldeles perfekt tid till SöS, vi tog förvisso taxi men ändå! Jag tycker det var otroligt bra gjort av oss. 

På SöS gick allt bra, men det kändes helt sjukt att vi bara för några dagar sedan bodde där? Oceanen av tid har passerat sedan vi kom hem. Amningshjälpen var lite jobbig tycker jag för vi har inte fått till det med amningen, jag känner typ att hag inte hinner. Och det gick inte så bra att visa upp hur vi gör. Det var verkligen inget fel på barnmorskan och jag vet att det är för min skull, men ändå kände jag prestationsångest för att jag inte jobbar på tillräckligt bra med amningen. Sen efter två timmar ungefär avslutade vi och spatserade ner till spec Mvc.

  

Och där fick vi vänta….och vänta…och vänta. Mer än en timma satt vi och väntade på att få träffa en läkare. Hade det bara handlat om mig hade det inte varit lika jobbigt men nu skulle vi hålla på och matcha in med bebisarnas mat och vara oroliga att de skulle bli ledsna osv. Det var skitjobbigt. Jag satt på spänn hela timman. Sen när jag äntligen fick komma in så var blodtrycket bra, tjoho! Till och med lite för bra, alltså lite lågt. Så nu ska jag börja fasa ut en av de tre mediciner jag äter för trycket. Efter dessa goda nyheter åkte vi taxi hem igen (för jävligt alltså att åka bil med sina små skatter jag var så rädd att något skulle hända!) och sen hörrnini hade jag lite egentid. Jag har ju inte varit utan bebisarna sedan de blev till i mig, och jag kände dels för att komma ut i det fina vädret och dels för att bara lyssna på en podcast och tänka på något helt annat. Så egentiden fick bli en tunnelbaneresa till Farsta för att köpa ersättning (som jag glömde…hello förvirrad hjärna) och kattpiller, posta brev och spana lite på fler minimini bodys i storlek 44. Det här ned egentid visade sig vara mer komplext än jag tänkte, jag fick världens ångest och dålig samvete för att jag inte var hemma med min familj och samtidigt var det ju väldigt skönt att få vara bara sig själv lite. Jag skyndade mig i alla fall hem och så hann jag och Tomas äta middag tillsammans och titta lite på nyaste säsongen av paradisenhotel Dannmark (perfekt underhållning för trötta småbarnsföräldrar) innan det var dags för honom att lägga sig och mig att ta kvällspasset. En otroligt intensiv dag minst sagt!

9 Comments on En heldag på SöS igen

  1. Vad skönt att du och bebisarna mår bra! Och det här har du säkert hört redan men det är inte amning till varje pris ❤️ viktigast är mätta bebisar.
    Kram!

  2. Hur du känner med amningen (att du ”inte jobbar på tillräckligt”)-känn dig inte ensam! Jag fick göra akut snitt och det var INGEN som berättade för mig att det kunde ta lite längre tid att få igång amningen då. Efter lite komplikationer med svamp o stockningar o penicillinkurer (pga snitt o feber som en kan få vid mjölkstockning inte är en bra kombination) så kunde jag tillslut amma smärtfritt o obesvärat. Vägen dit kände jag mig dock som världens sämsta mamma. Jo. Helt sjukt. Men det var så mycket inpräntat i huvudet på mig att först ”kvinnokroppen är gjord för att föda barn!” -Nej, inte min kropp. För det andra ”Brösten är gjorda för att ge barn mat”. Nej, tydligen inte mina! Fastän jag alla dagar i veckan innan jag blev mamma och alla dagar i veckan även nu efter skulle säga ”STRUNTA I AMNINGEN, DET VIKTIGASTE ÄR ATT DU O BEBIS(ARNA) MÅR BRA SOM TIPS TILL EN KOMPIS!” så var det så himla tufft där mitt i det! Ett misslyckande som jag är ledsen över att jag kände, men som jag ändå inte är säker på att jag kommer att komma ifrån vid eventuellt kommande syskon.
    Oavsett -grymt jobbat av er att komma iväg i tid med två bebisar! Och allt kommer bli bra, oavsett hur bebisarna får mat. Försök komma ihåg det! <3 Ni är bästa föräldrarna för era barn!

  3. Hej fina ni! Att amma tvillingar kan vara otroligt tidskrävande och skitsvårt. Har du varit i kontakt med någon hjälpmamma? Du hittar dom på amningshjalpen.se, det går att ringa/maila/smsa dygnet runt och många gånger är de bättre på att ge råd och stöd än vad amningsmottagning eller BB är. På amningshjalpen.se kan man också läsa om delamning (flaskmata och amma) och hobbyamning (flaskan som mat och bröstet när man känner för det). Man kan amma på många olika sätt, om det känns viktigt för dig! 🙂

  4. Oj herregud vad imponerad jag är av att ni klarade av att rodda hela den dagen! Känner igen mig såååå mycket i dina känslor över lag, och även om jag inte har barn så tänker jag att det är exakt sådär som jag skulle gå omkring och känna! Du är modig och stark och häftig och jag är 200% säker på att ni gör de allra bästa ni kan!

    Stoooor klem!

  5. Så imponerad över att ni kom iväg i tid och med allt, samt att sitta i väntrum på spänn… Ahh… Jag oroar mig redan över allt det där och hur det ska bli! Undrar om jag någonsin kommer våga gå ut själv med bebisarna och hur fasen ska en göra om båda är ledarna. Känns så sjukt att jag kommer ha två sånadära små pluttiga gullisar inom de närmsta dagarna. Ni ser iallafall mycket lyckliga och stolta ut och det ska ni vara!! Så bra jobbat och skönt också att ditt blodtryck gått ner! Det ger mig hopp om framtiden nu när jag ligger inne med havandeskapsförgiftning sedan en vecka och väntar på att bli befriad och träffa mina twins.

    Lycka till med allt!!!

  6. Ni är fantastiska. Kom ihåg att du bara kan strunta i amningen om den skapar ångest/otillräcklighetskänslor. Herregud, ni har ju två små på en gång, det är ju en helt annan grej! Tycker det ser så otroligt mysigt ut på bilden där Tomas flaskmatar en av bebbarna. Det kan ge samma närhetskänslor och dessutom får ni ju båda två hjälpas åt lika mycket om ni har flaska! All styrka till er och underbart att blodtrycket har gått ner <3

  7. Grattis till dom små knösarna! Vår lilla B hat hunnit bli 3 veckor nu, o jag är sjukt impad över hur tvillingföräldrar kämpar med två små pluttar. Ni är så duktiga! Känner igen det där med egentid, fick åka iväg en sväng till mall of Scandinavia själv i veckan men det blev bara stressigt, dåligt samvete, onda bröst och otroliga svettvallningar av det. Samtidigt som det var skönt att vara iväg lite själv.

  8. Heja heja massor av pepp till dej. Amma eller inte, bebisarna får närhet och käk iallafall. Gör vad som känns bäst för dej/er. Skit i det dåliga samvetet och alla andra. Det ni gör är toppen bäst! Kram

  9. Jag försökte amma mina tvillingtjejer och fixade inte dubbelamning. Var för sig funkade men det tog väldigt lång tid vilket gjorde att jag i princip inte gjorde ngt annat den första veckan. Jag blev helt knäpp. Tjejerna åt inte heller klart eftersom de blev så trötta av ansträngningen och somnade ifrån. Detta gjorde i sin tur att de vaknade en massa på nätterna och skrek i timtal! Efter flera dagar av kaos/akut sömnbrist grinade jag ut på bvc och en jättebra sköterska sa att vi skulle ge ersättning emellanåt för att jag inte skulle bli galen. Och fixade jag inte att amma var det inte heller någon katastrof. Vi testade att variera med ersättning och allt blev så mkt bättre. Sen pumpade jag faktiskt ut under ett halvår och vi gav på flaska ist. Jag blev inte så bunden och min man kunde mata också. Vi varvade även med ersättning.

    Ni ska verkligen göra det som funkar för er, jag beundrar alla som fixar att helamma tvillingar men man är inte sämre om man gör på annat sätt!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *