Bild 2016-02-08 kl. 11.31

Åh jag är så frustrerad och ledsen och less och arg just nu. Min rygg gör så otroligt ont så det känns som att jag ska gå av på hälften ungefär hela tiden. Det var bättre innan helgen men så hade vi filmdag i lördags och även fast filmdag=hänga i en soffa hela dagen och kunna vila ryggen gjorde lördagen att den började värka något så otroligt. Och igår hade jag ont precis hela tiden och natten till idag har varit som en mardröm. Jag har vaknat hela tiden och behövt vända mig för att det värker så mycket, men den nya sidan värker lika mycket. Och så har jag försökt ligga på rygg men då får jag andnöd och det känns som att jag ska svimma. På allt detta har jag också haft ont i magen så när jag vänt mig har både magen och ryggens värk skurit genom kroppen som en kniv.

Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till för att det ska bli bättre, det känns som att det inte går att göra något alls. Bara stå ut. Men jag vet inte hur jag ska kunna stå ut i över 50 dagar. Och på natten är det allra värst för då är världen så konstig och allt så overkligt. Jag skulle ju kunna gå upp och lägga mig i soffan eller göra några yogaövningar eller så, men där under natten blir jag som lamslagen inför min värk och ligger bara i min vånda i sängen och får panik för att allt gör ont. Och när jag ligger där så tänker jag tankar om att jag bara önskar att barnen föds nu för jag klarar inte av det längre, sen får jag på en gång megaångest inför dessa egoistiska tankar och vill genast ta tillbaka dem och börjar be till gud för att ta tillbaka det (och jag är inte någon som tror på en gud i himlen som uppfyller ens önskningar på det sättet). Jag vill såklart att mina barn ska få må så bra som det bara går i livet och att de ska ligga kvar där inne minst tills hela vecka 35 passerat, men just där på natten och när det gör ont helahelahela tiden så är det svårt att förstå hur det ska gå.

Nu ska jag ligga med värmedynan och sen om ett tag försöka göra lite yogaövningar och annars bara ta det lugnt och hoppas på en förbättring :'((

8 Comments on Ett bakslag igen

  1. Har du varit till en duktig kiropraktor/naprapat? Jag litar mycket mer på en kiropraktor än en dåligt påläst sjukgymnast (har för mig att du gick till en sån och blev besviken)
    Jag tycker att du ska googla och ringa och kolla med några för att se vad dom tror!

    En duktig kiropraktor kan göra underverk!

    • Nej jag har inte vågat göra det, jag var på gång att kontakt någon innan jag blev inlagd men efter det har jag blivit så rädd att något ska sättas igång :(( Men jag älskar ju kiropraktorbehandlingar annars så jag är säker på att det skulle vara underbart. Ska kanske försöka våga gå någonstans..

  2. Har du provat spikmatta? Vet dock inte i vilken grad det bör användas under en graviditet (fick inget riktigt bra svar under min egen graviditet). Men om det är okej så kan det vara värt att prova. Jag använde det själv under en period med j*vulskt ryggont (inte under graviditet dock) och det var guld. Speciellt om det är muskler som krampar, vet inte på vilket sätt du har ont. I alla fall… Kan vara en idé!

    Sen fick jag till slut långvarig hjälp av osteopat. Grät av lycka under första behandlingen när min osteopat lyckades lösa den stora smärtan, ett av mina bästa minnen 😉 det är också ett tips!

  3. TENS-apparat om du inte redan provat! Det kan din barnmorska fixa fram åt dig.

    Hade enorma foglossningar med båda barnen och med andra provade jag vattengymnastik för gravida (med avslappning efteråt). Vattnet var HELT amazing för min onda kropp! Den enda stunden jag var smärtfri var i vattnet. Under själva avslappningen låg man och flöt med ”flytkorvar” under ben och nacke. Nu vet jag inte hur mycket du får röra kroppen med tanke på risken med för tidig födsel, men avslappning i vatten måste väl i alla fall vara ok?

    Pepp på dig hur som helst!

  4. Bästa Yrsa och Tomas,
    Jag har läst er blogg jääääääättelänge men har på fullaste allvar aldrig kommenterat. Det finns inga ursäkter – jag vet faktiskt inte varför.
    Men när jag läste det här inlägget kände jag att jag måste göra det.
    Fina Yrsa, jag tänker då verkligen inte komma med några råd, för jag har absolut ingen erfarenhet när det kommer till det du går igenom just nu. Men jag ville ändå skriva ett par rader till dig (er) med lite hopp om att det kanske, kanske får dig att le. Jag hoppas verkligen att du kommer att må bättre så snabbt som möjligt, att du får massor av hjälp och stöd från alla håll och kanter och så hoppas jag ju såklart även att era bobbertsar kommer ut friska och krya med lungorna fulla av luft så dom kan skrika hela natten lång 😀 nä men skämt åsido. Det är förmodligen ett rent jävla helvete för dig just nu och alla sitter väl förmodligen och säger prick samma sak – ”men tänk på det du får i slutändan, två underbara barn!!!”, och så kan man väl också tänka, men det är ju nu du mår dåligt och har så jävla ont. Så jag tänkte bara säga att du får tänka på dig själv extra mycket just nu, fokusera på att ha det så bra som möjligt, gör sånt som får dig att må bra och vila, vila, vila.. Så mycket ryggen tillåter. Förenkla vardagen och det sista du borde göra är att känna några skuldkänslor. Liksom – kom igen! Du är gravid med tvillingar. Du mår apdåligt och har ont. Strunta i alla andra, fokusera på dig själv.
    Massa kramar från Warszawa! <3

  5. Men fy fan, din stackare… du får gå till attack mot din mvctant. Säg att det inte går längre och att du måste få hjälp. Krya på dig. Du måste ju få vila upp dig innan bebisarna kommer för när de väl är ute finns ju inte det på kartan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *