Okej nu kommer ett sånt där härligt vardagsinlägg ni gillar :—))) Hehehe skyll er själva för här kommer gnäll.

Dagen började med att jag vaknade på soffan med ont i ryggen pga att soffan är lite för mjuk att sova i egentligen. Jag sover på soffan för att försöka undvika Tomas smitta. Sedan tog det säkert två timmar för mig att komma iväg hemifrån?!??! Varför är jag så seg???

Sen hade jag en konstig dag på jobbet där det kändes som att jag inte gjorde något viktigt alls som spelade roll, exempel på detta: stod och strök kläder som kommit suuuperpressade och strukna från kemtvätten. Varför strök jag dem då kanske ni undrar? Jo för de skulle ju inte vara pressade och fina utan skrynkliga och jävliga. Så jag strök dem skrynkliga. Och det tog en hiiimla tid ska jag säga er. Jag är inne i en sån himla dålig period med jobbet igen. Jag gav mig ju detta halvår att bara glajda omkring och driva runt utan riktning. Det kändes som ett bra beslut, och har säkert varit bra på sina sätt men samtidigt känner jag mig så oviktig och som att jag slösar på något. Slösar på mina bra dagar. Och så har jag ju börjat söka lärarjobb men samtidigt vill jag bara att någon från svt ska ringa upp mig och fråga om inte jag vill göra barnprogram. Hatar att inte ha riktning/mål/energi och självkänsla att våga drömma.

Utöver detta har jag haft flera duster med vänner på olika sätt och jag känner mig, från vissa håll, så otroligt osäker på min roll vem jag är är jag kul vill hen vara med mig varför vill hen inte vara med mig osvosv. Jag vill känna att vänner får mig att må bra och växa, men när vet en då när det faktiskt räcker. Och hur hanterar en att man själv vill vara med folk mer än vad de vill vara med en? Det får mig att må så himla dåligt och gör att jag blir väldigt instängd i mitt eget huvud.

Som om inte detta vore nog har jag fått munsår, och det vet ni väl alla att jag avskyr. Jag känner mig ful och äcklig och fel. Plus att det gör så jävulskt ont. Och på tal om ful tror jag aldrig att jag känt mig fulare än denna period?? Jag vette sjutton vad jag ska göra åt det? Klippa mig? Slinga mig? Spraytanna mig? Göra manikyr? Satsa på en ny stil? Göra en ögonfransförlängning??????????????? Känns som att jag måste göra NÅGOT (även om skönhet bara är en social konstruktion osv jag vet det men det är svårt att faktiskt känna det i sådana här tider av tvivel)

SKITDAG eller vad säger ni. Men jag ska försöka meditera lite (typ genom att spela candy crush och bajsa) och ”hitta gjädjen” innan läggdags så att jag inte somnar med denna jävla känsla.

Bild 2015-04-14 kl. 21.46 #4

over and out från hårkatastrofen

10 comments on “Fakking dålig dag”

  1. Jag känner mig alltid jätteful den här tiden på året! Precis när solen börjat komma tillbaka men en fortfarande är blek och grå. Jag vet att det inte borde spela roll för humöret men det gör det! Iaf på mig! Hoppas att du mår bättre snart 🙂

    • Ja det kanske är det då, jag känner mig också helt grå och typ genomskinlig…:((((( Hoppas också jag mår bättre snart så då är vi ju två så då kanske det skyndas på lite med mitt mående, HÅLLER TUMMARNA! :)))

  2. Åh önskar jag kunde muntra upp dig/få dig känna på något annat sätt när jag läser det här. Internetkram från läsare som typ läser er blogg för ni verkar så braiga och roliga och som en skulle vilja vara kompis med. Hoppas imorrn är en bättre dag!

  3. Ååh jag förstår dig precis, hade skitdagarnas skitdag igår…första dagen på jobbet efter semestern, min chef visste inte ens att jag skulle komma tillbaka igår utan trodde jag hade semester en vecka till (?), kändes som att jag mest satt av mina timmar genom att stirra ut i tomma intet pga extremt omotiverad och disträ. Grät på jobbtoan, i det tomma konferensrummet och i omklädningsrummet på gymmet över insikten att, efter att ha träffat min pojkvän i Guatemala för första gången sedan i julas, hur mycket vi än tycker om varandra nog måste se oss besegrade av det här jävlajävla avståndet och alla andra förbannade omständigheter ändå. Och att det är så överjävla sorgligt. Väntade med att äta lunch till klockan fucking halv tre pga orkade inte med alla frågor från kollegorna om det var mysigt att ha träffat pojkvännen igen. Och på vägen hem från jobbet försöker en druggie på gatan råna mig på min mobil (han fick dock bara med sig hörlurarna men ändå). Och så kände jag bara att Bogotá, jag gillar dig för det mesta men idag drar du fan ner mig till botten av ån.

  4. Hua vilken pissig dag! Känner igen mig – har oxå många sådana dagar nu… Kanske beror det på vädret som nån ovan sa? Fast jag tror jag längtar tillbaka till jobbsammanhanget (är föräldraledig nu), jag är lärare och måste säga att det är ett himla bra yrke:) Där gör en i alla fall nytta varje dag (tycker jag)! Stor internetkram till dig!

    • Åh kan du inte berätta lite mer om att vara lärare, vilken årskurs vilka ämnen osv? Och hur är the every day life? Jag vill höra allt och vill bli inspirerad! Kram

  5. Känner igen mig i allt du skriver. Du är inte ensam, det ska du veta. Tack för dina mänskliga blogginlägg. Kram från en trogen läsare

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *