Hejsan hoppsan alla och speciellt hejsan hoppsan till Helena och Elsa, för de har båda ställt frågor som detta inlägg kommer att vigas åt att svara på. Så en kan säga att detta är deras inlägg (men ni andra kan självklart också läsa om ni känner för det, jag tror att Helena och Elsa tycker det är okej). Ni som frågat andra frågor som har med frågestunden att göra ska ju som sagt få se svaren i en video vi spelat in men inte riktigt hunnit klippa ännu. Håll ut. Förr eller senare spricker en bubbla håll ut några dagar till.

Jamen då kör vi frågorna då.

Från Helena: Kom spontant på en fråga nu när jag såg bilden! Hänger era katter aldrig i sladdar och liknande? Vi har också två innekatter (våra bebisar) men som beroende på dag och händelser går under namnen bulldozers, marodörerna, monstren osv, och de är anledningen till att alla fönsterbräden i vår lägenhet står tomma =) de har grejer att sysselsätta sig med och när vi är hemma så underhåller vi dem rätt mycket. Vi kanske bara har ovanligt luriga missar vad vet jag.. Era är hursomhelst väldigt fina

Svar: JO. Eller alltså de hänger inte riktigt i sladdar men den ena katten (Arwen) brukar ”dansa” med gardinen och klösa loss där lite. Och de springer båda omkring och härjar en hel del här hemma, vilket har gjort att ett antal små olyckor har inträffat…..men jag (Yrsa) vill ändå ha möblerade fönsterbräden för jag tycker det är så fint…..ehehheeee. Leia är mycket glad i sladdar men snarare att sitta på en hylla bredvid sängen och slå in sladdar i väggen med tassen för att väcka oss när hon tycker det är dags för mat. Däremot börjar de bli förhållandevis äldre, Leia blir åtta år i vår och Arwen åtta år i höst så de är ändå lugnare än för några år sedan (inte när en tar fram kattmyntan dock). Tack för komplimangen hälsar både Sparven och Korven, de går runt och kråmar sig här hemma nu.

 

Från Elsa: fråga: hur blev ni tillsammans?

Påstående: Vad fina ni båda är!

Enfrågatill: Hur gör man när man inte vågar närma sig människor? Främst killar, alltså kärlekskillar. För jag stänger alltid av:” det är lättare att vara den som dissar än att bli dissad”-tänket. Min teaterläraren sa en gång till mig att ”om blickar kunde döda” och ”killar skall vara rädda för mig” och refererade till min argsinta blick. Men jag är go’ och glad det är bara det att jag blir livrädd så fort jag ser en kärlekskille och vet inte vad jag skall ta mig till. Ju längre tid som går desto mer övertygad blir jag om att det aldrig kommer att fungera för mig. Kärleken alltså. Ganska hopplöst alltså. Om ni har lust att svara blir jag megaglad.

Tack!

Just det: Tv-serier och filmer ni diggar?! + samma sak fast som ni verkligen inte diggar!!

Svar:
På frågan om hur vi blev tillsammans,
eller i alla fall väldigt kortfattat om hur det gick till när vi träffades och tiden direkt efteråt svarar vi på i den inspelade videon. Men jag kan avslöja att det var en utgång som ledde till vårt förhållande.

På påståendet om hur fina vi är bockar och bugar jag djupt (Tomas är och spelar bandy så han har inte tid att bocka). Tack var fint av dig att säga det ::):)

På Enfråga till vill jag svara såhär: Din tid kommer! Jag vet inte hur gammal du är, men jag kan nästan lova (alltså på riktigt) att du kommer sluta känna dig livrädd någon gång. Jag var en väldig blygis när jag var yngre, och är fortfarande i rätt stor utsträckning detta men låtsas inte om det på något märkligt sätt, och rodnade så fort någon som jag tyckte var söt ens tittade åt mitt håll. Det behövde inte ens vara på mig. Men hjärtklappning och andnöd och yrsel fick jag ändå. Jag vet inte riktigt när förändringen skedde så att jag i alla fall kunde ha en konversation med någon av det andra könet utan att typ DÖ. Men en sak som var så himla bra var att börja i gymnasiet och, såsom klyschan säger, ”börja om” lite och få bestämma själv hur jag ville vara. Jag började också teater i ettan i gymnasiet och där blev det liksom inte riktigt samma sak med den där nervositetskönslan inför någon söt för där blev alla liksom mer människor och jag lärde känna dem. I och med teatern fick jag också kyssa någon för första gången, i ett regisserat sammanhang i en pjäs vi satte upp. Detta var något som jag hade gått och gruvat mig för extremt mycket eftersom det kändes ”för sent” att kyssa någon för första gången när jag var 16. Jag visste ju inte hur det hela gick till men när ja fick det ”överstökat” så släppte lite av nervositeten kring detta och kring söta människor över huvud taget. Nu visste jag ju allt om kyssar……hehe.

Sedan fyllde jag 18 och fick börja gå ut, och i ett dimmigt vimmel med hög musik och glada dansande människor tyckte jag att det var lättare att inte känna den där nervositeten. Folk var i de situationerna alla gånger lite alkoholpåverkade och då kändes det liksom enklare att hålla kvar blicken lite extra utan att skämmas ihjäl och få andningssvårigheter pga nervighet.

Sedan tror jag att det handlar mycket om självkänsla. Att tycka om sig själv och våga riskera att någon dissar en och att detta inte skulle rasera hela ens värld. Och DET är ju lättare sagt än gjort. Jag tror inte på det där ”om en inte älskar sig själv kan ingen annan någonsin älska en” men jag tror att det är lättare att våga kasta sig ut och göra saker en är rädd för om en känner att ”jag duger ändå”. OCH DET GÖR DU. Det gör alla ni gullesnufsar där ute. Och jag med, måste jag säga till mig själv för även om just kärleken inte är något ”problem” för mig nu så är det andra saker jag inte vågar göra och jag begränsar mig på olika sätt för att jag inte har tillräckligt bra självkänsla. Det är något jag tror att jag alltid kommer behöva jobba på, och så kan det vara för vissa (säkert många fler än vad en kan tro) och det är också okej.

OJOJOJ vilket långt och spretigt svar. Jag skulle kunna skriva en bok om detta för jag känner igen mig så mycket. Om du känner att du inte fick de svar du ville ha Elsa så kan du gärna få slänga iväg ett mejl, eller om du vill att Tomas ska svara på frågan också utifrån sitt perspektiv ::):)

Och så på sista frågan. Jag gillar…..åh gud detta är så svårt. Serier jag gillar: Buffy, Greys Anatomy, Modern Family, True Blood, Game of thrones, Girls, Walking dead, Ghost whisperer (mobba mig inte plz), bron, ibland how i met your mother……ehh ja och det är de jag kommer på just nu. Serier jag inte gillar är exempelvis: Two and a halv men, big bang theory, the office (pga att jag skäms för mycket och mår dåligt), alla csi..och ja jag kommer inte på fler nu. Filmer tycker jag är så H I M L A svårt men jag gillar ofta mysiga och roliga filmer och ogillar thrillers. Typ så.

 

Sådääääär det var svaren för denna gång. Förhoppningsvis orkar/hinner jag eller Tomas klippa den där timmeslånga inspelningen snart så att ni får svar på de andra frågorna också. Nu är det dags för att bädda in mig i min kokong och blunda med lillögat och somna in så gott. Godnatt fjun!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *