Yrsas pluggande fortsätter så därför fick mitt pressvisningsgående också fortsätta idag. Det är bra att passa på när jag inte jobbar med annat.

Idag gick jag för att se en reboot av den svenska klassikern Jönssonligan. Ni kanske minns att det blev käbbel för ett drygt år sedan, framför allt om att Vanheden inte skulle spelas av en viting. Kan tänka mig att det är ungefär samma fölk som nu gnäller på att det snackas om att Idris Elba kanske ska spela James Bond och som inte alls tycker att det är underligt att Christian Bale spelar Moses… nåja.

Vad tyckte jag om den nya Jönssonligan-filmen då? Dialogen var lite stapplande då och då och skådespelet från vissa lika så. Att starta om Jönssonligan-serien tycker jag däremot är en bra idé och jag tänker mig att de behöver bli lite varma i kläderna. Att förändra karaktärerna, både till sätt, kön och hudfärg gillar jag mycket. Då och då glimtade lite Ocean’s 11-finess igenom och vid ett par tillfällen satt jag till och med och var lite spänd!

Men det här är inte en film för mig. Det är framför allt en film för barn och deras föräldrar. Och tonåringar. Med på visningen satt ett barn som skrattade gott flera gånger och då speciellt när Dynamit-Harry sade ”Spräng mig i arslet”. Därför vill jag säga att det inte spelar någon roll vad jag tycker för jag är en tråkig medelålders farbror utan barn. En sådan som jag avskydde när de recenserade filmer gjorda för mig när jag var tonåring.

Och jag saknade en sak väldigt mycket. Inte en enda gång sade de ”Sickan”. Det hade den här gamla gubben gillat.

Så för mig var det en tvåa av fem, men det hade nog gamla Jönssonligan varit också om jag sett den för första gången nu. Om ens det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *