Igår frågade jag i en av mina hemliga små grupper på fejjan vad sjutton jag skulle blogga om. Tiden tryter just nu och inspirationen likaså och det kan vara skönt att få lite bra uppslag och ämnen att skriva om. Jag fick ett svar. Ett. Det var från Hanna, som föreslog att jag skulle blogga om……..henne. Ja, jag vill ju inte vara kinkig så här kommer ett inlägg om henne.

Jag kallar det:

Min vän Hanna

IMG_1669

Hanna och jag lärde känna varandra när jag började jobba på Egoboost i april 2011. Jag hade läst hennes blogg (och alla andra på kontoret också) innan och tänkte att jag visste lite vad hon var för typ av människa. Jag tänkte att hon skulle vara rolig, smart, öppen och inbjudande, snäll, lite ”tokig”, och duktig och snabb skribent. Det stämde inte alls……………………

………..

………………

FÖR HON VAR SÅ MYCKET MER (klassiska hyllningstalsvändningen). Hanna gick snabbt från att vara en person jag var lite rädd för och kände att jag ville impa på till en otroligt nära vän som jag började uppskatta mer än jag kunnat föreställa mig eller vågat hoppas på. Vi träffades flera gånger varje vecka och förutom att jobba tillsammans började vi också umgås utanför jobbet och jag förundrades över att det aldrig kändes stelt eller konstigt eller jobbigt att vara med Hanna.

253703_10150195797347218_8088683_n Bild-2012-05-09-kl.-14.50

När vi sedan slutade jobba tillsammans nu i augusti 2012 då vi båda ”sade upp oss” från Egoboost (vi hade ju inget kontrakt så vi sa ju egentligen inte upp något alls eftersom inget att säga upp oss från fanns) hade man lätt kunnat tro att vänskapen inte skulle kännas lika självklar eller lätt. Vi skulle ju då vara tvungna att faktiskt aktivt bestämma att vi skulle ses och jobba lite mer för att hålla vänskapselden brinnande. Men det har faktiskt bara blivit bättre! Vi ses inte lika ofta men vi slipper också de oenigheter som kan uppstå när man jobbar tillsammans, och när vi ses blir jag alltid så himla glad! En av de saker jag tycker bäst om med Hanna är att hon är så omtänksam och givmild med sin vänskap och kärlek och hon får mig alltid att må bra (att hon är kändiz och att jag kan sola i hennes glans är såklart det bästa med henne men det känns lite cyniskt att skriva)

Jag är så glad att jag fått äran att lära känna hondjuret, hårfagre, hålfotade, himla fina, handmodellen: Hanna Persson. Det har berikat mitt liv ”nå så jävulskt” (för att citera Hanna själv)

Tack universum och alla krafter som susar omkring där ute för att ni sammanfört mig och Hanna. Nu kommer vi aldrig aldrig aldrig skiljas åt! ALDRIG!!!!!!!!!!! Ni kan inte tvinga miiiiiig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

img_4244

 

Någon annan som vill ha ett önskeinlägg skrivet? Kör ba kör jag kan göra det mesta.

/har verkligen ingen inspiration eller fantasi alls.

6 comments on “Önskeinlägg”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *