Ja hörrni livet just nu alltså. Inte så himla mycket happenings i det, samtidigt som det är så otroligt mycket happenings hela tiden. Det är lite olika former av grejer bara. Okej låter helt orimligt? Men min hjärna orkar inte riktigt hitta de rätta orden just nu. Men såhär. I jämförelse med det ”vanliga” livet händer knappt något alls just nu, men i det nya bebislivet händer grejer varje minut nästan. Typ någon har bajsat (färg? konsistens? mycket? lite?), Lilly ger ifrån sig ett ljud som att hon är en fågel, någon kräks, båda sover någon kvart samtidigt (wow!!), någon skriker och vi försöker lista ut varför, Märta ger ifrån sig ett av sina gullegulleenden osvosv. Väldigt små saker, och framförallt andra saker jämfört med ett happening från ett icke barn-liv som mer var typ åka och äta unnefrukost inne på söder, göra ett härligt yogapass på 85 minuter, bada badkar och tvätta håret i lugn och ro, umgås med vänner, planera och laga en härlig middag……ja ni fattar.

Så som det är nu ser dagarna ut lite såhär:

Den som har ”morgonpasset” går upp vid 06 och byter av den som haft nattpasset (mellan ca 00 och 06) som då går och lägger sig. Har den som har morgonpasset tur så är grisarna matade rätt nyss och kanske kanske de även sover en blund! (Precis detta är fallet nu, YES! Typ aldrig hänt innan). Annars brukar morgonpasset börja med utfodring av barn. Detta får en alltså ratta själv vilket tar en himla tid och är rätt meckigt. Jag brukar försöka få till så att jg kan mata dem samtidigt (om de båda är vakna dvs) men att sedan rapa dem samtidigt är svårare. Detta resulterar i att någon kanske får ligga i nestet lite för länge och att det då kommer en liten kräks istället för rapen. Det vill en ju förhindra. Så här bollas barnen lite upp och ner baserat på behov, men helst vill båda bara ligga på en hela tiden.

Sedan går den som fått sova lite på morgonen upp vid 10, och denna tid mellan 06 och 10 finns det ingen rutin alls i hur den ser ut än. Ibland sovs det, ofta liggs det på den vakna personen och småsovs, ibland är båda två klarvakna och glada och ibland klarvakna och griniga, ibland funkar det att ha dem i babysitters ett tag. Och beroende på när hungern sätter in så sker kanske en till matning här innan den andra kommer upp. Och så brukar jag försöka ha lite sångstund och luftning av rump-tid här. Oftast hinner personen som är vaken denna tid inte äta eller kissa något, så när personen som kommer upp kl 10 kommer sker ofta ett byte så en kan sprinta iväg och kissa och sedan fixa frukost till båda som oftast intas med en bebis på armen.

Här någon stans brukar en till matning av bebisarna ske och sen försöker vi få dem att somna så att mammis och pappis kanske hinner borsta sina tänder, duscha, fippla i köket, dumstirra lite på mobilen, klä på sig eller något liknande. Ibland går det ibland inte. Oftast blir en av oss sittande med en eller två bebisar på magen. 

Så är klockan runt tolv ett kanske och då kommer den enda luckan som finns för att kanske ta tag i något, typ gå en prommis eller tvätta en maskin eller gå iväg utan barn och handla eller kanske ta en tupplur. Allt beroende på hur bebisarna beter sig (vilket inte finns någon rim och reson i alls, ibland är det fullt härj ibland lugnt som en spegelblank sjö, ibland hungrigt hela tiden och ibland trött och ibland piggt). 
Ja och så blir klockan eftermiddag och det är dags för matning igen (och innan det ska någon slags lunch till föräldrarna klämts in) och byte av blöjor osv. Och efter detta lite mer häng på magen. Detta brukar vara den gnälligaste tiden. Sen börjar förberedelserna för kvällen typ och det känns som att dagen börjar ta slut lite..haha.

Ja och så försöker vi hinna med att äta middag och kanske sitta lite nära varandra i soffan och kanske prata om något?? Om vi hinner och orkar. Ibland orkas det faktiskt inte med något prat, hjärnan är så slut och behöver pausa. Och så mata, prata, byta blöja igen och försöka få till någon slags kvällsrutin så att Märta och Lilly ska känna att ”nu är det dags att sova”. Sen brukar den som ska ha nattpasset gå och lägga sig någon timma eller två mellan ca 22 och 00, och sen gå upp och byta av den som ska sova på natten. Och för den som har nattpaaset handlar det om att försöka få Märta och Lilly mätta, torra och nöjda och i bästa fall att sova lite. Och försöka få till lite sömn själv också. På nattpasset brukar en kanske högst få sova två timmar eller så, och väldigt upphackat. Det tar så lång tid att mata och rapa om en är själv, och ofta vill inte Märtisson och Lillbert sova sådär jättemycket eller tungt. 

Och sen börjar det om igen. Och så ska ju en del annat försöka klämmas in i dagarna också som att svara på sms, bajsa, plocka undan skräp, mysa med katterna, gå på BVC-besök (vilket väntar idag), försöka upprätthålla någon slags freschness, pumpa ut mjölk, läsa om viktiga barnrelaterade saker i någon bok…osv. Det är så HIMLA mycket att göra hela tiden. Det finns en hel del saker jag saknar och önskar jag kunde göra mer, men så försöker jag tänka sådär som många av er kommenterat att det är en väldigt kort tid det handlar om så jag försöker att bara vara i det. Och njuta av det som är njutigt, som att halvligga i soffan med två varma klumpar på kroppen och känna deras små händer mysa i armhålan och deras små andedräkter pusta i halsgropen <3456789

Inte många knop blir gjorda när allt handlar om att få två små ploppisar att må bra. Dagarna och nätterna rullar på i sina 3 timmars-intervaller och mellan maten och maten ska mycket klämmas in. För mycket. Detta innebär ju att saker får stryka på foten. Att jag under graviditeten på något sätt ändå inbillade mig att livet skulle kunna fortsätta lite som vanligt skrattar jag nu rått åt. Dessutom finns det ju inget ”som vanligt” längre. Jaja. Idag har vi i alla fall försökt ta tag i lite viktiga saker som behöver göras, som att duscha (flera dagars intorkad kräks luktar lite surt kan jag intyga), betala räkningar (se bild ovan), ringa viktiga samtal och reda ut frågor om föräldraledighet vs semester osv. Det är rätt så ineffektivt att göra såna här viktiga saker med två små gullosar som helst bara vill vara med och nära hela tiden, men vi jobbar på..långsamt. Detta inläggs skrivs till exempel till stor del med en hand :—))) Och jag hade planerat att göra en rabarberpaj pga köpte en massa rabarber häromdagen när jag fick feeling, men det är svårt att göra det med en hand så det kanske får vänta lite. Vi har faktiskt investerat i en sjal för att kunna göra saker men samtidigt ge närhet men den har jag inte riktigt vågat mig på att använda ännu. Det känns så himla läskigt, så som allt nytt känns himla läskigt. Men det vore ju bra att kunna använda båda sina händer ibland.

Tack förresten alla ni som kommenterat på förra inlägget om utvecklingssteg, skönt att flera känner igen sig och har gått igenom samma sak. Men däremot är ju detta kanske inte ett utvecklingssteg sådär som jag trodde, eftersom fler har kommenterat att en ska räkna från bebisens planerade bf och inte födelsedagen i wonder weeks-appen. Det hade jag ingen aning om, men räknat efter det är ju Märta och Lilly bara två veckor in i utvecklingen än så länge och inte på långa vägar nära det första steget. Jahopp så då är det bara att vänta på att de ska bli ännu mer gnälliga, närhetstörstande och hungriga…men om detta är en liten försmak på det så kanske vi i alla fall är lite mer förberedda när det riktiga steget verkligen kommer.

Nu piper mat och sov-klockorna så denna mänskliga huvudkudde ska gå och fixa lite ersättning innan det blir skrik och panik. Todeloo.

Hej hörni! 

Tänkte bara checka läget. Vårt liv tuffar på, och som Yrsa sa så bli uppdateringarna lite mer frekventa på Instagram än här just nu. Men när det finns lite mer utrymme kommer vi så klart skriva längre stycken här, så häng kvar för fan.

Vi har ju testat lite olika sömnvarianter för oss för att maxa sömnen. Först körde vi att en satt uppe i cirka 3-4 timmar på kvällen/natten när den andra gick och sov. Sedan tog vi in barnen till sovrummet och ”sov” tillsammans alla fyra (sex om vi räknar katterna) och sedan gick den som fick sova först upp runt 3-4 sådär och så fick den andra sova ostört i 3-4 timmar. 

De senaste dagarna har vi istället gjort så att en går och lägger sig runt 23-tiden, efter matning, och så sover hen ostört till 5-6 sådär. Sedan byter vi plats så att hen som har ”sovit” med barnen får sova 4 timmar ostört. 

När det funkar så tycker jag att den senaste varianten funkar absolut bäst just nu för om vi har tur får även hen som har hand om barnen några timmar sömn på natten och sedan sömnen på morgonen. Om de kaosar mycket blir det dock stökigt att göra så här då hen som har hand om dem kan få alldeles för mycket att göra och då behöva hjälp tidigare av hen som sover. För ett par nätter sedan fick Yrsa till exempel komma upp redan vid 4, tror jag det var.

Nu har jag i alla fall morgonturen och efter att inte alls ha velat sova på tre timmar har jag äntligen fått dem att slockna medelst mat, nappar och gos.

Eftersom vi har gjort så att jag hänger själv med twinsen fram till typ 1-2 på natten och Yrsa tar dem på morgonen så har jag lite tid då jag inte lyckas sova mellan matningar och så. 

Igår gjorde jag något bra av den tiden:

   
   
Det känns tyvärr som om Cloetta kände att konversationen var över där, så vem ska jag skriva till nu? Semper kanske som har skrivit ”riv här” på sin färdigblandade ersättning. Det är ju snällt att de berättar var den ska öppnas, men det är dock helt omöjligt att riva upp den utan att spilla ut ersättning överallt. Det enda sättet att slippa det är att klippa upp. Det borde de få lite skit för!

  
Dagens frukost presenteras i samarbete med den enda litteratur som läses för tillfället, en stor bok om barn och deras utveckling osv. 

Alltså kolla min frukost! Den är fixad samtidigt som jag sprungit fram och tillbaka mellan köket och vardis vid minsta lilla pip eller gnöl från soffan (eller ja från Lilly och Märta..soffan själv låter inte så mycket) så jag är imponerad av den! Frullen består av två rostade mackor med marmelad på den ena och färskost på den andra, ett glas havremjölksoboy och en skål med kvarg, päron och physaliumfröskal (stavningen?? Orkar inte googla). Bra ordnat men nu ska frukosten bara komma in i munnen också vilket kan bli något av en utmaning eftersom båda bebbarna tyckte att det var tajm att vakna nu. De kanske tyckte det var trevligt av dem att äta frukost tillsammans med mig så att jag slipper göra det alldeles ensam. Ändå omtänksamt av gnöl och bök :–)))

…är jag på SöS för lite lyxig egentid…………..hehe så otroligt tråkigt sätt att spendera några timmar. Jag ska kolla upp mitt blodtryck igen och håller tummarna för ett bra sådant (och ett snabbare besök än förra gången).

…går mina ögon i kors av trötthet. Jag väcktes vid fyra och när matningen och bytningen av blöjor var klar la jag mig i soffan med knäppskallarna som inte ville somna om igen. Och när de tillslut somnade till vågade jag inte sova, så jag har varit up and going sedan fyra :—–))))

…har jag kvalat in ännu mer i min nya roll som typisk förälder och funnit att vissa saker som kan glädja och peppa förändrats, jag fotade nämligen en blöja med innehåll pga uppspelt och glad för att det var så mycket och löst bajs. 

…åkte jag buss till sjukhuset tillsammans med en av de läkare som gjorde mitt kejsarsnitt. Våra ögon möttes. Oj stelt det kändes (OBS medveten om att han säkert inte har ett uns av aning om vem jag är men jag kunde bara tänka på att han grottat runt inne i mig och hur knäppt det var ifall han kände igen mig) ((fundering, skulle han kanske känt igen mig mer om jag haft Kalle Anka-style på bussen? Då hade han ju sett de delar av mig han fått äran att uppleva allra mest)).

  
Jag besparar er en bild på mitt trötta ansikte ni får nöja er med skuggan av mig. Men skål på er!