Nyss hemkommen från provsmakning av Pasta Amore, nån ny pryl man häller på pastan och så blir det pastasås liksom. Eller, jag är inte nyss hemkommen egentligen, jag har både diskat och bajsat lite.

Hur som helst.

Jag var där med Anna, troligtvis den jag går på flest sådana här prylar med. Hon är ett väldigt bra sällskap på förhandsevent, och därför väljer jag att förlåta henne för det hon kallade mig här

Om ni kan gissa vad hon sade så får ni mina gamla strumpor.

Ser ni förresten hur stor skillnad det är på storleken på våra glas? Jag tog det största, för då såg det ut som om vi drack lika mycket vin när jag egentligen drack mer. Man får inte vara dum om man vill bli salongsberusad.

Vi fick smaka alla fem smaker av Pasta Amore

Mozzarella, parmesan och körbärstomater

Kräftstjärtar, dill och soltorkade tomater

Bacon och tryffelchampinjon

Toscanska grillade grönsaker

Pesto med long sherry-tomater

De var helt okej, även om smakerna var ganska platta. Det hade nog dock lösts ganska enkelt med lite salt och peppar. Det stora problemet var däremot något som togs upp som en fördel. Dessa ”smaksättare”, alltså såser, var dränkta i olja. Det var som att slicka på en bodybuilder. Pastan slank ner i magen som en binnikemask i en vattenrutschkana.

Tar man bort oljan och kryddar lite kan Pasta Amore kanske vara värt att prova igen, men jag betvivlar att jag kommer betala 35 spänn för det. Då är min och Yrsas klassiska pasta med cocktailtomater, ruccola, parmesan och vitlök tjugo resor bättre.

Jag ger denna sås, eller smaksättare eller vad man nu vill kalla det, två inoljade muskelknuttar av fem möjliga.

4 comments on “Pasta Amore från Ridderheims”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *