Igår skuffade jag omkring på en av de största hästarna i stallet (säger jag bara rakt ut sådär, jag har inte gått runt och mätt..) till skillnad från förra vecka när jag red ponny. Den stora skönheten heter Dell och är en flugskimmel (alltså skimmel=vit, flug=med prickar). Jag har en speciell fäbless för vita hästar eftersom min stora hästkärlek här i livet, Athos, var vit. Dessutom har jag hört att vita hästar ofta kan bli utfrusna ur flocken för att de ”ser så konstiga ut” tycker de andra hästarna. Jag känner alltså att jag och de vita hästarna har ett speciellt band, eftersom jag också har blivit utfryst i mitt liv…..*eMoGiRl*

20130426-100242.jpg

20130426-100247.jpg

Dell var lite grinig att göra iordning men när jag sedan svingade mig upp på hans lilla rygg (sanningen är att jag med hjälp av en pall fick kravla mig upp otroligt osmidigt) så var det lite som en dröm. Allt gick jättebra och kändes lätt och kul. Det är så himla skönt när det känns bra. Jag blir så glad! Sedan tror jag också att jag kanske har lättare att ”nöja mig” och känna att det varit en bra lektion även om jag inte varit bäst i gruppen, till skillnad från när jag var tonåring och genom hela lektionerna tänkte på allt annat än ridningen jag var bra på för att inte bryta ihop totalt för att det kändes så dåligt. Det var samma sak om jag fick dåligt (alltså typ vg) på ett prov, då tänkte jag febrilt på saker jag var glad och nöjd över för att inte börja storgråta av misslyckande-känslor. Ja herregud vad jag hållit på och inte tyckt att jag duger bra i mina dagar…….så är det såklart fortfarande till viss del inom vissa aspekter av livet men inte alls i samma utsträckning som förut.

Jag önskar så att jag hade pengar så att jag skulle kunna rida två gånger i veckan i höst, eller i alla fall en och en halv. Det skulle vara drömmen det!

4 comments on “Snel hest”

  1. Åh, vilka fina bilder, jag vill också gosa omkring i ett stall när jag ser dem!
    Känner för övrigt väl igen mig i det där med misslyckande-känslor och att inte anses sig vara bra nog/duga. Sånt dras nog alla med mer eller mindre.

  2. Kan du inte berätta lite om ditt ridande/ridskola. Jag har länge funderat på att börja i någon ridgrupp för jag tycker att det är så kul att rida men bara gjort det lite ibland under min uppväxt (min mormor och morfar har alltid haft häst) men aldrig ridit på ridskola och kan inte så mycket mer än att hänga med hästen liksom, så jag är rädd att jag kan alldeles för lite för att börja rida nu i ”vuxen” ålder. Vet du om det finns vuxengrupper anpassade för såna som mig? Många grupper jag hittat verkar det som att man ska kunna mer än jag kan. Sen är jag lite rädd för hästmänniskor också:p.

    • Det kan jag absolut göra och jag tänker tolka detta som att du önskar ett inlägg så att jag får skryta med ett önskeinlägg (är inte det höjden av bloggcoolness att få skriva önskeinlägg?!?!). Vänta bara så kommer det…när du minst anar..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *