Tagg: kejsarsnitt

BB-väskan the kejsarsnitt och tvilling edition

I väntan på förlossningsberättelsen nr 2 som jag sakta men säkert filar på så tänkte jag skriva ett inlägg om min bb-väska för det var något jag googlade febrilt på innan jg skulle packa den för inzpo. Jag har ju en rätt specifik förlossning med planerat kejsarsnitt och tvillingar, så alla kan kanske inte bara copy pasta.

Min bb-väska hann stå lääänge i sovrummet eftersom den först hetspackades ihop av en stressad Tomas i januari där när tvillingarna höll på att komma alldeles för tidigt. Den gången packade Tomas den efter min instruktion över telefonen och den var rätt dålig måste jag säga. Det är svårt att över telefon komma på allt en kan vilja ha på sjukhus. Så när jag fick komma hem därifrån så packade jag en riktigt redig bb-väska, och allt eftersom veckorna gick byttes saker ut och annat fylldes på så när jag lades in på sös visste jag knappt vad den innehöll. Jag har inte heller dokumenterat någonstans vad jag faktiskt hade med i den, så jag kommer inte exakt ihåg MEN jag vet precis vad jag faktiskt använde!

Väskan kan delas upp i två delar, före och efter. Eftersom jag var inlagd ett tag innan själva snittet ägde rum så hade jag en del packning som verkligen var skönt att ha då men som jag inte alls använde efter, och vice versa.

Saker som absolut kom till användning innan förlossningen:

Mjuka och sköna byxor. Jag hade flera par nedpackade i väskan och jag använde nog inte alla, men det var väldigt skönt att ha byxor som kändes som pyjamasbyxor men ändå var lite ”uppklädda” så att jag kunde röra mig i korridorerna utan att känna mig så avklädd. Jag hade exemepelvis med haremsbyxor jag köpt på HM som jag liksom hade under kanonkulemagen, och gravidleggings från Boob som var de skönaste sköna.

Stor kofta. Jag hade en stor och lång kofta som jag drällde omkring i så fort jag var utanför rummet för att, precis som med byxorna, känna mig lite påklädd.

Tofflor. Jag hade bara ett par mjukistofflor som var rätt dåliga i kombination med hala sjukhusgolv (höll på att gå ner i split flertalet gånger) men de var ändå bättre än inget alls. Men jag skulle rekommendera ett par rediga och riktiga tofflor med sula. Skönt att bara sätta i fötterna och itne behöva knyta några skosnören eller så i höggravidt tillstånd.

Dator eller annan underhållning. Alltså timmarna inlagd på sjukhus gick SÅ ORIMLIGT LÅNGSAMT. Jag hade datorn med och småtittade på saker jag inte riktigt brydde mig om, men ändå skönt att ha något att vila tankarna lite med. Jag tyckte också att det var himla skönt att läsa böcker, inte lika mycket intryck som med ett program eller en film och jag kunde inet hålla på med mobilen samtidigt vilket var vilsamt och nyttigt.

Öronproppar!!!! Det låter på sjukhus. Hela tiden låter det. Pip från rum där det larmas, barn som skriker (jag låg ju inlagd på en avdelning där det också fanns nyförlösta föräldrar med nyfödda bebbar), sköterskor som pratar (jag låg en av gångerna precis bredvid sjuksköterskeexpeditionen = konstaaaaaaant prat) osv. Jag hade silikonöronproppar som stänger ute ljud så otroligt bra. Megatips!

Egen kudde. Jag hade inte med mig egen kudde den sista omgången men då fick jag några exrakuddar av en snäll barnmorska som såg min smärta. Jag kunde ju inte ligga på rygg och sova men var tvungen att ligga på rygg rätt ofta när alla ctg:n osv skulle tas. Då var det skönt att ha en extra kudde att bulla upp under ryggen så att det i alla fall gick utan att börja störtgråta av smärta. När jag sov bullade jag upp under magen eller mellan benen så att det gick att sova så. Det är egentligen väldigt märkligt att gravida kvinns som ligger inlagda inte automatiskt får flera kuddar för jag kan inte tänka mig att jag var den enda som behövde bygga upp som en liten borg kring mig av kuddar för att kunna ligga någorlunda bekvämt.

Necessär innehållandes det viktigaste för att känna sig fräsch. Typ tandborste (glöm ej!), duschkräm i någon lite neutral men ändå god lukt (annars finns bara handtvålen att tillgå som luktar inget alls/sjukhus), hårsnoddar och borste (glöm inte borste för tusan det gjorde jag en av gångerna=dreads i nacken pga ligger så mycket och gnossar med huvudet i kudden),

Egen mat. Alltså har en möjlighet skulle jag aaaabsolut rekommendera egna matlådor. Maten på sös lämnade verkligen mycket att önska, speciellt för mig som vegetarian. En kan ju köpa mat på sjukhuset också, men det är väl generellt svinadyrt.

 

Efter förlossningen bodde jag i landstingets sjukhusskjortor och nättrosor de första dagarna. Sedan efter ett tag avancerade jag till mina egna trosor men behöll sjukhusskjortan. Så det blev inte så mycket användning av alla olika klädesplagg jag packat med mig som typ amningslinnen osv. Detta har såklart också att göra med att jag mest låg på rummet och behövde inte ”klä på mig” för att inte känna mig alldeles naken i korridorer och gemensamma utrymmen. Meeeen

saker som absolut kom till användning efter förlossningen var:

Trosor med hög midja. Jag hade med mig ett trepack gravidtrosor från Lindex med hög midja (alltså höööööööög midja..HÖÖÖÖÖÖG). Eftersom snittet gjordes ungefär i trakten där vanliga trosor har sin linning, och magen dessutom är väldigt svullen och gör ont efter operationen (i alla fall för mig) så var dessa trosor guld värda. Jag önskar jag hade haft fler än tre par för dessa var de enda jag kunde ha den första månaden typ. Det blev mycket tvättande. Snåla inte med dessa utan bara köp. Så skönt att slippa känna något skära in!

Våtservetter. Jag kunde inte röra mig ur mig säng de första 24 timmarna efter snittet på ett ungefär, så det var skönt att ha våtservetter vid sidan av sängen för att kunna tvätta av händer och ansiktet och lite svep under armarna för att känna sig lite mer fräsch.

En bok. Skönt att kunna koppla bort lite och läsa emellanåt…………….HAHHAH LOL. Jag skulle aldrig hunnit läsa en rad.

Sköna och mjuka amningsbh:ar. Jag hade två från lindex och två från hm (tips på hm:s..de är svinsköna) som jag hade på mig helahela tiden. Att hålla på och krångla av särken vid varje ”natt” och ta av bh:n var inte på tal, så viktigt att de är sköna och mjuka och går att sova med. Oavsett om en vill amma eller inte kan det ju vara skönt att ha tänker jag, för det är lätt att ligga hud mot hud och de håller allt ömt lite på plats.

CHOKLAAAAAD och banan. Jag hade konstant en kaka med apelsinchoklad i en låda bredvid sängen för att kunna slänga in snabbt i munnen när tillfälle gavs. Eftersom maten på sjukhuset var så dålig så var chokladen som efterrätt det som blev lite kuligt med varje måltid. Behövdes också en stödbanan då och då. Eftersom det var väldigt bestämda tider för maten på sjukhuset var det skönt att ha lite egen frukt på rummet när en blir akuthungrig vid fem på morgonen och det är tre timmar kvar till frukosten.

KAMERA! Glöm inte!!! Glöm inte heller laddare!

Saker jag trodde jag skulle behöva använda men som jag inte rörde:

Amningsinlägg. Levde i någon slags bild av att mjölken bara skulle rinna och rinna och fläcka ner alla kläder. Ickepicke, inte ett enda inlägg behövde jag.

Purelansalva till bröstvårtorna. ALLA får ju olika sår och problem med brösten trodde jag så jag hade laddat upp med en massa salva och amningsnapp för att kunna hantera dessa smärtor men jag hade inga problem alls med det. Så otroligt skönt (och oväntat..känns som att jag annars drabbats av det mesta skit som kan komma med en graviditet).

Till bebisarna hade vi med oss:

Två pyjamasar med fötter i storlek 44

Fyra bodys i storlek 44

Två bodys i storlek 50

Två byxor i storlek 44

Två byxor i storlek 50

Strumpor

4 mössor

2 filtar som vi hade sovit med så att de skulle lukta oss

Vad vi använde: 2 filtar (som blev nedkräkta/neddregglade rätt snart så ta med fler filtar!!) och 2 mössor. That´s it. De var nakenfisar mesta tiden för att lätt kunna läggas hud mot hud med oss. Sedan när de låg nedpackade i den lille vagnen hade de filtarna på sig och en massa sjukhusfiltar och täcken, ibland hade de på sig små mjuka landstingskläder. Vi hade alltså ALLDELES för mycket kläder till dom med oss. Jag trodde att vi skulle vilja använda en massa megagulliga egna kläder men icke sa nicke. När vi åkte hem så klädde vi på dom pyjamasarna och körde sedan med filtar runt om för att de skulle hålla värmen. Detta kan såklart vara olika för alla, men vi hade kunnat skippa typ allt till dom.

Det viktigaste Tomas hade med sig var en hoodie, bra för att snabbt kunna vara hud mot hud med de små gosegrynen. Annars använde ju han bra mycket med kläder än jag, men jag har ingen koll på vad han hade eller inte hade så det får ni fråga honom i sånt fall :—))))

Jag har säkert glömt en massa, men här har ni i alla fall något att gå på. Jag skulle säga till alla er som googlar febrilt efter vad ni ska packa ner att skit lite i hur mycket det känns som att ni packar ner, packa och packa så att det känns bra och under kontroll. Jag använde ju verkligen inte allt men det var ändå skönt att ha utifallatt.

Sjukhusstalj i mjuka braxor och landstingsskjorta.

Nu är dom här 

  
I torsdags fick vi äntligen träffa våra barn för första gången. Dom är absolut och överlägset dom finaste små gryn som någonsin funnits på denna jord (OBS helt opartisk). Allt är såklart väldigt omtumlande och vi håller på att lära känna dom och lära känna oss som föräldrar för fullt samtidigt som jag håller på att återhämta mig efter snittet. Sammanfattningsvis säger jag som prilledanne, känslorna är all over the place <3

Gravidvecka 34

Jag håller traditionen vid liv och levererar dessa veckoinlägg på gränsen till alldeles för sent :–))) Idag är jag i vecka 33+6 och imorgon är alltså 34 hela veckor uppnådda. Och idag har 85% av graviditeten passerat! *kastar konfetti*. Detta är ju också en siffra anpassat efter 40 fullgångna veckor så jag har egentligen passerat mer än så. Idag var vi på tillväxtultraljud och fick titta på de små härjarna igen (även om det blir svårare och svårare att se något annat än blurr på skärmen ju större de blir och ju mer crowded det blir där inne).

 

När jag ser denna bilden undrar jag bara…..var är min rumpa?? Det som satt där förut var ju inte så speciellt bootylicious men nu är det ju ett ingenting. Bara en liten knölig övergång mellan rygg och lår :—))

Bobbertsarna beräknas i denna vecka väga 2,3 kilo och vara ca 42 cm långa, som två små illrar. Idag på tillväxtultraljudet fick vi veta att våra små gryn följer sina kurvor fint, och ettan väger ca 2400 gram tvåan väger ca 2200 gram. Det är ju dock inte helt 100% med dessa mätningar men det finns ju ingen anledning till oro. Vi har inte heller fått en ny tillväxtultraljudstid förrän om en månad, alltså vecka 37+6…vilket ju är precis i förlossningsfaggorna om det inte är så att de kommit innan det. Det talar ju för att läkarna inte är oroliga för tillväxten utan litar på att de fortsätter följa sina kurvor.

Skulle de födas nu skulle de antagligen klara sin andning bra och inte behöva kuvös, och eftersom våra fått sprutor för lungutvecklingen måste de vara extra bra på att andas! Däremot skulle de behöva hjälp med att hålla värmen och få i sig näring. Men det känns ju SÅ HIMLA BRA att ha kommit hit med tanke på den olycksbådande inläggningen på sjukhus vi var med om. De kan också bekämpa lättare infektioner med sina immunförsvar :’) Känner mig så stolt över dom!

Nu ska de flesta barn ligga med huvudet nedåt men ettan ligger med rumpen nedåt fick vi veta på ultraljudet idag. Väntar man ett barn kan man föda i sätesbjudning (även om ett kejsarsnitt såklart kan bokas in vid ”bara” ett barn också) men när det är två och ettan ligger så planeras ett kejsarsnitt i princip alltid in så som jag förstått det. Så i nästa vecka ska jag få ett brev hem med mer info och ett bestämt datum för detta (!!!).

Hejhej från badbollen och den tillhörande lilla människan bakom den.

Jag fortsätter på spåret att vara stor och otymplig och ha svårt att göra saker. Min mage är verkligen i vägen för den mesta aktiviteten nu. Ta på skor är jobbigt, resa sig ur sängen är jobbigt, sitta och äta är jobbigt osv. Magen är liksom STOR men också väldigt spänd väldigt ofta, det känns som att tvåan ofta tar spjärn mot livmoderväggarna och tryyyyyyyycker allt vad livet håller mot min stackars mage. Jag känner mig också öm i skinnet. Förutom detta spända och onda så fortsätter kroppen också samla på sig vätska och alla sömmar ger mig märken. Igår fick jag till och med prickar på mina fötter från prickbrodyren på mina strumpor :—–))))))

Livmodern börjar öva sig på riktigt inför förlossningen och nu ska man kunna känna av förvärkar. Men hur vet man skillnaden mellan sammandragningar och förvärkar egentligen??? Jag har mycket sammandragningar, eller förvärkar (?) och speciellt på kvällarna. Då kan jag ligga i soffan och bara ta det lugnt men så blir magen helt stenhård och spänd och ofta får jag hjärtklappning, men det känns liksom inte något tryck nedåt vad jag identifierat än. Åh jag skulle bara vilja ha det svart på vitt vad som faktiskt händer. Det känns som att jag lätt skulle kunna bli en stammis i telefonkön till förlossningsavdelningen. För nu är det ju liksom PÅ RIKTIGT och skulle förlossningen börja nu ska jag ju in på en gång för att de ska hinna förbereda kejsarsnitt..antar jag. Ja det blir lite stressat i mig i alla fall av att veta att det skulle kunna starta nu men inte veta exakt när.

Jag har börjat vakna väldigt tidigt den här veckan. Redan vid sex-tiden vill min kropp vakna upp. Jag undrar om det är något biologiskt med det, att jag ska förberedas på tidiga uppvak redan nu. Men förutom detta så sover jag ändå förhållandevis bra *peppar peppar ta i trä*. Min ryggvärk finns fortfarande där men när jag sover är jag nästan helt förskonad från den. SÅ SKÖNT!!! Jag hoppas verkligen på att det fortsätter såhär resten av tiden.

 

Hahah magglipan är nu ett faktum, i alla tröjor blir det såhär snyggt..

Och såhär ligger Bobbertsarna nu enligt ultaljudet. Fina små frisyrer har de också, som ni kan se på bilden :))