Hemmafest – Den nyktra versionen

Att besöka en fest nykter kan i mångas ögon ses som något man undviker till varje pris. En krog, klubb eller bar ses som en obehaglig miljö om man inte fått i sig något berusande, för vem vill se sina vänner onyktra, slabba på, spilla dricka och prata om saker som om vi förflyttats tillbaka till en mörk, hämningslös medeltid? Det går dock att överleva en sådan mental apokalyps som nykter, tro mig. Jag har precis upplevt en sådan(Ok, så domedagsaktig var den faktiskt inte).
Min bakgrund som nykter oavsett tillställning kommer sig av att i mina tonår blev jag lockad av Straight Edge-idén, en stark disciplin, hårda grabbar som slår tillbaka mot vem- och vad som helst. Att jag satt där och tvingade i mig äcklig folköl gjorde aldrig saken bättre, för erkänn.. vem har gillat öl och vin från första början? Jag vande mig alltså aldrig vid smaken och på så sätt har det fortsätt. Jag skulle nog inte kalla mig Straight Edge idag, om jag inte fick frågan dock. Idag dricker jag bara inte och är för mig en okomplicerad del av mig själv.

Med det begav jag mig till Tomas efterfest. Vad som gärna hade varit en varm sensommarkväll kändes mer som en sval höstkväll, mysigt men fanimig för tidigt på året. Kanske hade alkohol hjälpt mig här? Att på hemmafest med vänner känns som att föredra om man ska vara i berusande människors sällskap, men var du än är går det inte att undvika att du blir mer känslig för t.ex rök, folks härligt gubbiga odörer, eller tjejers misslyckade sjunde påsminkning inne på toaletten. Man blir medveten om sådana saker och är du känslig kommer du bli irriterad och tycka folk är idioter, eller så njuter du av att folket runt omkring dig bara har kul.
Jag gillar ändå Tomas fester, tillräckligt mycket folk man känner och tillräckligt mycket folk man inte känner, plus att man får lägga till egen musik i förhand vilket är tacksamt för då eliminerar man iallafall chansen till att Håkan Hellström eller Carola spelas på repeat.
Festen börjar med att en av mina låtar spelas så fort jag kliver in i vardagsrummet, kom ihåg det kids, gör alltid entré till en av era egna valda låtar, folk blir så mycket mer imponerade av er graciösa posé då.
Till min förtjusning har värdinnan lagt fram eget tillverkade bakverk, en alltid lika uppskattad överraskning hemma hos Tomas och Yrsa.
Jag slår mig ner i fåtöljen och konverserar med min flickvän och hennes sällskap, en av de saker jag ser fram emot på fester då bristen på alkohol inte riktigt väcker mitt springa-runt-mellan-alla-rum-och-prata-med-alla-samtidigt-syndromet, man tenderar ju ändå att föra längre samtal på fester, precis som om man skulle gå och fika, enda skillnaden är väl att du har inte en homoflörtande Tomas flåsandes i din nacke. Han blir nämligen lite så när han dricker, mer mottaglig för manligt intima lekar. Han blir även mindre rädd om sina Star Wars-figurer när folk pillar på dom.
Det kommer alltid trevligt folk på dessa hemmafester, man vet att man kommer slippa dessa tvåtonsmonster som ska tränga sig före dig i baren för att beställa 7 öl till polaren Berra. Du kan föra normala samtal, ok, halvt normala då folk gärna försvinner i många samtal samtidigt då dom druckit. Men tillsammans med kakor och en aningens högre ålder, plus att folk inte dricker lika mycket som om de vore ute på krogen så blir festen riktigt trevlig. Vi dansar, för övrigt dansar folk inte seriöst längre utan det är någon slags larva-mig-dans som gäller, pratar och fotar. Till skillnad mot andra på festen så vet jag precis vad som kommer hamna i diverse Facebook-album nästa dag, en fördel jag aldrig kan uppskatta tillräckligt.

Så, efter att ha gått den långa vandringen, kämpat mig igenom den druckna djungeln och slagits med mina vänners frammanade spritdemoner så kan jag berätta att befinner man sig på Tomas och Yrsas fester överlever man det och slappnar man av kan man till och med ha riktigt riktigt kul.