En sak vi saknat den sista tiden är att ta en härlig lyxfrukost på sööööööder. Efter att ha kollat in Greasy Spoon, som var stängt, styrde vi kosan mot Nytorget 6 som hade hyfs nog att vara öppet. Där slog vi oss ner på uteserveringen och beställde ALLT vi ville ha! Eller egentligen inte för då hade jag beställt ett par grejor till, men jag hade inte orkat äta det *ledsen smiley*

Det började med att båda sov, men sedan vaknade de lite i omgångar. 

Kolla på den här fantabulösa frullen!

För mig blev det däremot så att jag åt nästan alla stående eftersom Lilly vägrade befinna sig lägre än 170 centimeter över marken… Yrsa förevigade det på Snapchat.

När vi var mätta och belåtna lunkade vi över till parken bredvid för blöjbyte, matning och påtagning av bärsjalar.

Både Lilly och Märta älskade att ligga där och mysa. Gosegrisarna.

Med varsin kulting i varsin sjal gick vi sedan på en liten shoppingrunda där Yrsa köpte lite nya kläder. Det symboliserar den här bilden. Påstår Yrsa. Jag fattade inte alls och undrade varför hon skickat den till mig. Men det är ju faktiskt ett par påsar där till vänster i vagnen!

Efter shoppingen var vi så slut så vi åkte hem och halvdäckade, åt burgare och tittade på skräp-tv. Och nu är det snart läggdags!

Skönt ändå att vi tog oss ut! Nästa gång kanske jag får äta halva frukosten sittande. Det skulle vara nåt det.

Ni kan inte se det (jag försökte ta en bild men det är bara helt mörkt) men medan Tomas kollar på fotbollsmatchen ligger jag i vår säng med ett sovande barn på varje sida om mig. De ligger och småsnarkar och låter i sömnen på de mest underbara sätt och är alldeles sovvarma och luktar mina mysigaste finaste små bebisar. Jag kan fortfarande inte riktigt förstå att de är mina. Att jag har fått dom här guldklimparna och att jag ska få behålla dom hela livet. Vi har så mycket fint framför oss, så mycket kul vi ska få uppleva tillsammans. Och tänk att jag ska få vara med om att de lär sig krypa, prata, springa, baka, räkna matte, läsa böcker, sjunga…och liksom bli människor. Bara tanken på det gör mig helt gråtig. Men det är sen och nu ska jag gråta lite glada tårar över hur fina och bra de är just nu, samtidigt som jag känner deras små små fingrar pilla lite på mina nattskjortsärmar och hör deras lugna och djupa andetag och små pip från näsan. Det är helt överväldigande!

Ni och jag alltså <3<3<3

Här sitter jag som så många gånger förr, i soffan med en bebis på mig och oförmögen att röra mig för jag vill ju att bebisen ska fortsätta sin sovstund tills det att hon själv tycker att det är läge att vakna igen. Min kaffekopp och frukostskål med bär och mandelmjölk står på ett retsamt avstånd på en meter bort men jag vågar inte sträcka mig efter dom. 

Jag sitter också fast i en annan bemärkelse. Min nacke har halvt låst sig och gör svinont om jag inte har huvudet precis rakt fram och upp. Jag tycker så otroligt synd om mig själv :'(((( ont i ryggen är jag verkligen van vid och det är inte så besvärande ändå, men det här är nästan outhärdligt. Jag har pillrat i mig alvedon och Ipren och ska försöka fixa en varm vetekudde att ha runt nacken när jag kan röra mig från soffan igen. 

Det blev en liten paus i bloggandet under helgen och måndag-tisdag pga hanns inte med. Men den innefattade exempelvis:

• Ett första möte mellan Bo och bebisarna (låter ju som ett toppenbra barnprogram). Jag och josefin har planerat att de ska bli kompisar så det var hög tid för dem att ses. Kan ju säga att det där med kompisskapet kaaaaanske får vänta lite för Bo var halvintresserad och Märta och Lilly var verkligen inte intresserade (no offence till bo dock, de är ju mest intresserade av mat, sömn, musikmobilen och sina föräldrar och allt annat är inte så viktigt i deras värld).
• En promenad med en annan tvillingförälder. Det känns verkligen viktigt att träffa andra som har tvillingar för det är SÅ annorlunda från att ha ett barn. Vi har ju en föräldragrupp på BVC som absolut är bra att ha men det går ju knappt att jämföra våra olika situationer, så att prata med andra som är i samma sits som oss är jätte värdefullt för mig. Är det ngn annan tvillingförälder som läser här och som bor i Stockholmsområdet så hör av dig vettja! Vi kanske kan starta en tvillingföräldragrupp som kan ses ibland!
• En eftermiddag och middag hemma hos min mamma som föregicks av en frukost ”på stan” som inte var så härlig som det låter. Vi skulle frukosta här i hökis på bageriet, men när vi äntligen kommit dit med lågt blodsocker deluxe så fick vi besked om att vi inte fick vara där. Vi hade tagit in insatserna till vagnen där bebisarna låg och sov men de var vi tvungna att ta ut, och kruxet är att det inte går att ha vagnen på deras uteservering heller (dessutom regnade det typ och var rätt kallt). Jag blev superledsen för det kändes bara som att hela världen är stängd för oss. Vi tog oss i alla fall till sandsborg istället för att fika på gamla Enskede bageri, men innan vi kom dit så hade vi (eller mest jag…) ett breakdown i en tunnel för det hade börjat regna och vi fick inte på regnskydden på vagnen och både Märta och Lilly skrek och ville BARA vara i famnen. Märta ville också äta men vägrade ersättning (vilket hon gör för det mesta just nu) och jag hade dumt nog inte så ammingsvänliga kläder på mig och kände ångest kring att stå ashungrig på gränsen till svimfärdig i en gångtunnel och amma helt öppet med en annan skrikande bebis brevid. Till slut struntade vi i regnskydden (det hade också slutat regna) och lyckades få i båda lite mat och så rullade vi till bageriet och fick plats utomhus där vi kunde ha vagnen brevid oss. Sen fick vi ääääntligen frukost i våra magar och det fanns till och med en vegansk chokladboll jag kunde avsluta frukosten med. Så himla god var den! Och sen var eftermiddagen hemma hos mamma bra och middagen väldigt god. 
• Vi har köpt en ny sorts ersättning, en ekologisk från hipp, som vi ska testa. Jag hoppas hoppas att den kommer göra ärtan lite vänligare inställd till det här med att äta ersättning!
• Orange is the New black!! Vi har sett klart hela säsongen under dessa dagar. Jag både hatar och älskar att alla avsnitt släpps på en gång. Det är så härligt att slippa vänta, bara kunna klämma allt på en gång! Men desto mindre härligt att det tar slut så otroligt snabbt. Bra säsong tycker jag i alla fall! 
• Jag har funderat på om jag inte ska skippa den här långa luggen och klippa tillbaka en hellugg igen. Haha det är en never ending story det här med mitt himla hår (har ju till och med en kategori som heter så) men jag vill ju bara känna mig fin och nöjd :///

Sen har väl tusen till saker hänt och tänkts men nu måste jag sluta blogga för nu börjar en liten grisling knorra här på mitt bröst..

Idag har vi inte gjort många knop inte. Men det är i och för sig inte någon ovanlighet dessa dagar. Och apropå vilken dag det är, det håller jag typ bara reda på genom vilka poddar som kommer ut. Idag kom fredagspodden och Alex och Sigge, alltså fredag. Dagen började i vanlig ordning med långsamt uppvaknande och lite bus i sängen runt halv åtta-åtta snåret. Sen gjorde vi iordning frukost och bänkade oss framför tv:n. Idag var det ju nämligen premiär fööööör

Säsong 4 av orange is the New black. Älskar den serien!! Älskar att det bara handlar om kvinnor (typ iaf). Älskar att piper får vara så oskön. 

Efter ett tags tittande (och allt det där andra som också görs hela tiden typ underhålla, natta, mata, byta på bebis) byttes oitnb ut mot fotbollen. Jag var halvintresserad och tog på mig vår nya lånade ergobaby för en provtur.

Jag gick till Ica och handlade förnödenheter, och lite olika saker för produktcheckar.

Jag ”köpte” en nyponsoppa, quornburgare för jag är sjukt sugen på burgare och en apelsinjuice. Värt! Jag skulle vilja äta nyponsoppan med mandelbiskvier och glass. Så mumsigt ju! En snabb kommentar om ergobabyn är att jag gillar den mycket! En längre utvärdering kommer i ett eget inlägg om alla våra olika bärsaker.

Sen kom jag hem och så tränade vi (eller ja två av oss i alla fall) nacken, gjorde (värmde) middag och fortsatte kolla på oitnb. 

Och så vips var dagen över. Jag får lite ångest över att dagarna går så himla himla fort! Och på ett sätt innehåller så lite (samtidigt som de också innehåller de också supermycket och är härligast någonsin) och är så likformiga. Men det är väl precis så det ska vara den här tiden tänker jag? Jag ser infalla fall himla mycket fram emot vår Ölandsresa senare i sommar. Det ska bli skönt att se lite andra miljöer :)) 

Nu ska jag tränga in min kropp mellan en spjälsäng och en varm liten minikropp som andas och låter så otroligt gulligt. Godnatt!

Två frågor som kräver lite längre svar har trillat in i kommentarerna så jag tänkte försöka ge vettiga svar på dem här. 

Linda frågar:

Har ni olika kläder till småpuffarna eller delar de lite på allt? Jag tänkte på det yrsa skrev förutom vikten i att de behandlas som två olika individer. Eller tänker ni att de är så små nu att det inte spelar så stor roll? 🙂

Så som det är nu har vi samma kläder till dem, det finns inget som är Märtas eller Lillys och vi har inte heller några specifika färger som är Märtas eller Lillys (så som jag vet att många tvillingföräldrar gör). Jag håller fast vid min tanke om att det är viktigt att de behandlas som två olika individer, men samtidigt tänker jag att det inte behöver innebära att de inte ska dela på kläder. Men då utgår jag från mig själv och hur det var med mig och min tvillingsyster. Vi har alltid delat kläder eftersom vi alltid haft samma stil. Jag kommer så tydligt ihåg när jag smög in i hennes rum tidigt på morgonen för att sno åt mig pluttbyxorna (jeans med strasspärlor på yes very fancy) och sen gick till skolan innan hon hann vakna och protestera. Dessutom kan ju syskon och kompisar låna kläder av varandra utan att inte vara mindre individer för det. Men jag vet inte om jag tänker tokigt.. Just nu är de ju i alla fall så små att vad de har på sig inte spelar någon roll alls för dem, men den dag de visar att det börjar spela roll tänker jag att vi får vara lyhörda för vad de vill och fram till den dagen erbjuda alla olika typer av plagg och färger för att ge maximal möjlighet för dem att sedan klä sig som de vill och som de individer de vill vara. Hehe rätt flummigt svar? 
Kai frågar:

Jag funderar lite på hur det funkar med tvillingar. När du skriver två uppvak för mat, får båda mat samtidigt? Vaknar de för mat samtidigt eller blir en väckt/äter i sömnen?

Här kan jag ju bara svara för hur det är för oss precis nu och inte generellt för hur det funkar med alla tvillingar, såklart :)). Vi försökte synka dem förut när de var yngre och ändå skulle äta på schema (i och med att Lilly var lite liten så var vi tvungna att tillmata henne med ersättning på schema för att hon inte skulle gå ner för mycket i vikt). Men sen de vuxit till sig lite och vi slutat med den schemalagda matningen och också sedan vi slutat kunna ta hand om dem båda själv så har vi liksom som ansvar över en bebis var typ. Märta har varit väldigt mammig nu en period så jag har oftast henne på nätterna, så när hon vaknar är det jag som ska mata henne och har hon bajsat är det jag som ska byta på henne. Men vi försöker inte alls synka dem nu för det känns inte som att vi lyssnar till deras individuella behov då. Ibland kan en vilja äta pyttelite men hela tiden och den andra riktiga skrovmål men väldigt sällan, att då försöka tvinga på någon den andras behov känns fel. Jag förstår såklart att det inte skulle vara möjligt för alla att göra såhär men eftersom vi är hemma på heltid båda två så kan vi ju det. Sen är de faktiskt rätt synkade på nätterna ändå. Det är väldigt skönt! Så när jag skriver två uppvak för mat räknade jag med båda två även om de inte vaknade för mat exakt samtidigt :))

Mina små hjärtan <3<3

Hoppas min luddiga hjärna kunnat formulera något sånär förståeliga svar. Kul att ni frågar saker! Fortsätt gärna med det :)))