Förra året köpte jag The Dig i The Lucasart Adventure Pack på Steam. Här såg jag chansen att äntligen få återuppleva och ta igen de barndomsminnen jag aldrig fick uppleva. The Dig är ett av dom som jag alltid såg screenshots på men aldrig fick tag i och jag har väntat tills vintern kan komma så jag kan riktigt mysa ner mig i fåtöljen med en varm kopp té, mysbyxor, sliten och len t-shirt från sjuttiotalet för att få den maximala känslan jag fick när jag satt där i mitt pojkrum och fullkomligt försvann i de äventyrsspel jag hade till Amigan och senare PC:n. Den magin är som säkerligen bekant, svår att hitta igen och på sin höjd kanske vi känner en svag lukt av den ibland men den är aldrig så som den en gång var. Vårt rationella tänkande har för länge sedan tagit över och inlevelseförmågan har tagit stryk. Vi tänker i större banor än det lilla rum vår fantasi gärna ville hålla sig i. Det är därför jag gör mitt bästa för att göra The Dig till en sån bra upplevelse som möjligt, det är trots allt ett klassiskt spel med daterad grafik. Vi är vana vid att saker och ting ska explodera, blinka och ge oss bekräftelse så fort vi ens tar ett steg i dagens spel och oftast gör det att varje gång vi startar ett modernt spel, tar vi ett steg längre bort från den fantasi vi så ofta underskattar. Jag vill därmed råda bot på det och ta tag i de spel jag inte hann uppleva.

The Dig utspelar sig i vår moderna tid och en stor asteroid är i kollisionskurs(mitt rättstavningsprogram tycker att ”kollisions kurs” är en mer korrekt stavning. Jävla särskrivningsoffer!) med Jorden och det är upp till dig som professionell astronaut med tillhörande team att plantera två stycken sprängladdningar så vi kan styra undan den hotande stenbiten. Lätt som en plätt. Mycket går rätt, men på ett oväntat sätt(julrim 4-ever). Helt plötsligt befinner du dig med ditt team på en annan planet och det är din uppgift att överleva, ta dig hem och har du tur, hitta coola arkeologiska fynd på samma gång.

The Dig verkar vara befriat från den vanliga humor som vanligtvis följer med ett Lucasart-spel. Här har man försökt få en sådan autentisk känsla av rymdproffs som möjligt. Jag saknar det lite men samtidigt känns det fräscht. Storyn är genomarbetad och det märks. Det är inga simpla ond-boss-döda-och-rädda-Jorden utan spelet går mer ut på att du ska upptäcka och klura ut, mer pussel än vad jag förväntade mig alltså. Angående pusslena så känns dom svåra ibland, inte på grund av att man måste använda sin teoretiska del så mycket utan snarare för att dom saker och ting du måste hitta genom spelet är så sammansmälta med bakgrundsgrafiken att det är mycket du går miste om. Detta leder oftast till att du kör en klassisk muspekarskanning över hela bilden för att se om något går att interagera med. Till exempel så fanns det en kista i ett rymdskeppsvrak som hade exakt samma färg som skeppets interiör och det enda som skiljde sig var nåt streck som var i en mörkare nyans än bakgrunden. Muspekarskanning to the rescue!

Så fort vi landat på den nya planeten börjar mina kollegor käfta emot. Den tyska arkeologen vill ta ledningen vilket gör att jag är nära att hacka spelets filer och döpa om honom till Hitler, som tur är dör han rätt fort(han dör så tidigt att det är fan ingen spoiler!) i spelet och medans min karaktär sörjer ler jag gott. Vem fan skulle låta en tönt till arkeolog styra och ställa när vi har en amerikans militärkapten som tänker mer på att överleva än att hitta grus och skit? Pffft! Samma sak med en reporter som vi har tagit med oss(aningen skumt val av teammedlem men ok). Så fort Hitler-wannabe har dött vill hon gå skiljda vägar och när jag hittar henne igen är hon bara sur av ingen anledning alls. Lite ologiska relationer  genom spelet drar ner alltså betyget men vägs upp av att du inte behöver vara med dom så jättemycket.

The Dig är ett spel jag önskade att jag hade spelat som mindre för att verkligen kunna uppskatta det till 100%. Spelet har fantastiska miljöer och väldigt vacker musik. Röstskådespeleriet är också det väldigt bra, trots irriterande och ologiska motrepliker från dina rymdfarande kollegor.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *