WWE Smackdown vs RAW 2011 – PS3

Om jag skulle välja ut en sport som är den töntigaste någonsin skulle jag inte välja någon av de töntiga sporter ni tänker på. Jag skulle välja wrestling.

Wresting har på något sätt lyckats bli skitstort, men det är ju ingen riktig sport, allt är ju på låtsas! Det är dåliga hillbilly-skådespelare som klär sig som transor och gillar dålig metal. De stampar i golvet varje gång de slåss för att det ska låta mycket. Allt det här fattade jag redan när jag var en liten parvel som såg wrestling för första gången. Fejk! Skulle en wrestling-stjärna gå upp i ringen mot en riktigt ultimate fighter skulle det bli slarvsylta av dem tio gånger av tio, och det skulle jag vilja se!

När jag satte mig ner för att spela WWE Smackdown vs RAW 2011 hade jag därför inte speciellt höga förhoppningar. Jag tänkte mest att det kunde vara kul med ett fightingspel, något jag inte ägt på fyra år och då lämnade tillbaka det efter två dagar för det var så tråkigt. Jag är med andra ord ganska svårflörtad när det kommer till denna typ av spel och ni kan ju hålla det i tanken när jag nu kommer in på vad jag faktiskt tycker om spelet.

Varje match börjar med långa intron när dessa anabolasvulstiga ”stjärnor” som jag aldrig hört talas om dansar sig fram till ringen med smattrande metal i högtalarna samtidigt som riktiga arkivbilder rullar på jumbotonen bakom dem. Detta kan man lyckligtvis hoppa över och istället komma direkt till pudelns kärna, själva fightandet.

Jag har läst att många tyckte att kontrollerna var dåliga i det förra spelet i serien, men att det nu har förbättrats avsevärt. Det skrämmer mig en smula då jag tycker att kontrollerna är de segaste någonsin. Jag avskydde WWE Smackdown vs RAW 2011 de första tre matcherna jag spelade. Visst, jag vann men det gjorde jag genom att trycka på samma tre knappar om och om igen. När jag sedan kom in i hur kontrollerna funkade lite bättre blev det mycket roligare! Jag slogs med stolar, kastade mina motståndare genom bord och smällde ner dem i golvet så ringen skakade. Till och med någon som jag som föraktar wrestling så mycket kan alltså underhållas av spelet.

WWE Smackdown vs RAW 2011 är inte ett snyggt spel och visuellt förväntar jag mig mer av ett spel till PS3. Story mode är så dåligt att jag bara försöker göra det absolut nödvändigaste för att ta mig vidare till nästa match. När man slåss backstage slåss man dessutom på samma löjliga wrestlingsätt som man gör i ringen. Kunde det inte fått vara lite riktigt slagsmål där? Det känns som om story mode bara är ihopkrafsat för att man ska få göra något mer än att bara slåss, men för mig känns det bara onödigt. Lite kul dock är att man samlar poäng som man kan använda till att förbättra sin karaktär med.

Summan av kardemumman är att jag helt klart inte är rätt målgrupp för WWE Smackdown vs RAW 2011, men finner ändå matcherna ganska underhållande. Att under en förfest med några kompisar köra tag team och mosa varandra med de klassiska fula wrestling-movesen kan jag tänka mig är roligt, men i övrigt är det här ett spel för inbitna wrestling-fans.